Nordiska biskopskonferensen oroad över Sveriges inställning till religion
Vatican News
I ett uttalande efter sin generalförsamling i Hildesheim i Tyskland daterat den 5 september, uttrycker den Nordiska biskopskonferensen sin oro för Sveriges inställning till religion och religionsfrihet.
UTTALANDE FRÅN DEN NORDISKA BISKOPSKONFERENSENS MÖTE I
HILDESHEIM, TYSKLAND
Den Nordiska biskopskonferensen vill uttrycka sin oro för situationen i Sverige vad gäller inställningen till religion och religionsfrihet men också för den bristande respekten för internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
Bakgrunden är de två lagförslag som har presenterats under våren 2022, där vi framförallt ser förslaget om etableringsstopp för fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning som mycket bekymmersamt.
Idag går 1 % av Sveriges elever i friskolor med konfessionell inriktning. Den absoluta majoriteten av dessa skolor fungerar utmärkt och är en resurs som bidrar positivt till barns och ungas möjlighet att utöva sin religionsfrihet. Dessa skolor ger barn och unga tillgång till, kunskap om och erfarenhet av religiös tro och religiösa sedvänjor och bidrar på det sättet till deras förmåga att möta troende människor i en mångreligiös samhällskontext.
Enligt Europakonventionen ska staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överenstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Även FN:s barnkonvention – som sedan 2020 är svensk lag – säger att barn har rätt till religionsfrihet och andlig utveckling. Det svenska förslaget om att förbjuda nyetablering av religiösa friskolor strider alltså mot båda konventionerna.
I andra europeiska länder är konfessionella friskolor en naturlig del av samhället. I Danmark går 25 % av eleverna i en religiös friskola och i Nederländerna är siffran 75 %.
I Sverige verkar man istället uppfatta religion som ett problem. Vi anar att man inte bara vill upprätthålla en sekulär stat utan också strävar efter ett sekulärt samhälle där religion är något helt privat.
Samma misstänksamhet mot religion och trossamfund tycker vi oss se i lagförslaget om nya demokrativillkor för statligt stöd till civilsamhället och trossamfunden. Om lagförslaget genomförs enligt nuvarande formuleringar riskerar det på sikt att äventyra trossamfundens ställning i det svenska samhället.
Låt oss inte glömma att religionsfrihet också innebär rätten för alla individer att fritt utöva sin religion.
Hildesheim 5 september 2022
+Biskop Czeslaw Kozon, Köpenhamn, ordförande
+Kardinal Anders Kardinal Arborelius OCD, Stockholm, vice ordförande
+Biskop prelat Erik Varden OCSO, Trondheim
+Biskop prelat Berislav Grgic, Tromsö
+Biskop David Tencer OFMCap, Reykjavik
P. Marco Pasinato, stiftsadministrator, Helsingfors
Sr. Anna Mirijam Kaschner CPS, generalsekreterare
