Libanon. Kurdiska kaldéers solidaritet med dem som flyr kriget

Vatican News

Solidaritet kan göra skillnad genom att erbjuda fred, säkerhet och skydd till dem som lider. Det är därför som det kaldeiska ärkestiftet i Erbil, som ännu inte har hunnit läka de sår som orsakats av den självutnämnda Islamiska statens (IS) våld, vänder sig till de fördrivna libaneserna och ber det internationella samfundet att stödja dem ”på alla möjliga sätt och att be för ett slut på våldet”. Ärkestiftet, som leds av ärkebiskop Bashar Warda, lovar enligt ett uttalande sitt stöd till libaneserna genom att lansera en stödinsamling till förmån för Libanons kyrka, vars resurser är öronmärkta för dem som flyr undan våldet. Monsignore Warda uppmanar sin församling att ”erbjuda andligt och humanitärt stöd till den libanesiska kyrkan”. Söndagen den 29 september, under en mässa, bad man för fred i hela regionen och anordnade en insamling för att samla in pengar som ska skickas till de kyrkor i Libanon som för närvarande ger hjälp av alla slag, som medicinsk hjälp, till fördrivna personer. Nu när vintern närmar sig är dessutom ”behovet av ytterligare stöd akut och växande”.

Ärkebiskopen, som påminner om att församlingen i irakiska Kurdistan har varit i en liknande situation, upprepar vikten av att ”vara solidarisk med våldsoffren”. Samtidigt uttrycker han oro för situationen för kristna i hela regionen, en minoritet som genom åren har ”drabbats av riktade attacker och våld” och som nu befinner sig ”i korselden av pågående konflikter”. En församling som kraftigt har minskat i Mellanöstern och som nu bara utgör 4 procent av befolkningen, som har försvagats när ”begåvade och utbildade” människor har flytt och som lever i rädsla, oro och förtvivlan. Monsignore Warda uttrycker trots allt sitt hopp och uppmanar det internationella samfundet att lyssna till påven Franciskus budskap och uppmanar dem att ”tysta krigets larm och höja fredens röst”. Endast fred kan göra det möjligt för Libanon och hela regionen, som är utmattad av åratal av strider och nu saknar resurser, att återhämta sig ”från krigets och den politiska konfliktens börda”. Det finns ett akut behov av att agera för att hjälpa Libanon, lyder uppmaningen, att agera med medkänsla, välgörenhet och generositet, så att vi ”genom bön, donationer och främjande av fred” kan ”hjälpa dessa familjer i deras svåraste stund”.