Påven saligförklarade 7 martyrer ”Nu är det vår tur att kämpa”
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
Saligförklaringen ägde rum i Frihetens park i Blaj, 20 mil från Bukarest, och de rumänska katolikernas centrum i Transsylvanien. Frihetens Park är den plats där kommunistregimen, 1948, bad de grekiska katolikerna att bryta gemenskapen med Rom, vilket var inledningen till en hård förföljelse. De sju biskoparna som påven Franciskus saligförklarade föll offer för just den tidens förföljelse.
Tusentals pilgrimer
Cirka 80 000 pilgrimer hade samlats på det stora fältet för att delta vid saligförklaringen. Att en påve saligförklarar är ovanligt, då det oftast är en representant för påven från Rom, som saligförklarar, medan påven alltid helgonförklarar i Rom. Många hade övernattat på fältet i väntan på att saligförklaringen skulle börja.
Påven inledde mässan med riten som förklarar de sju biskoparna och martyrerna saliga, en efter en sa ha deras namn: Vasile Aftenie, Valeriu Traian Frenţiu, Ioan Suciu, Tit Liviu Chinezu, Ioan Bălan, Alexandru Rusu och kardinal Iuliu Hossu. Istället för plakat med deras porträtt hade man målat en ikon som de alla fanns samlade på, och som visades medan klockorna ringde.
Ett land som lidit
Dessa 7 nya saliga var inte de enda som förföljdes. På den tiden då den katolska kyrkan i landet prövades av den "diktatoriska och ateistiska regimen" fängslades alla biskoparna i den grekisk-katolska kyrkan och de som tillhörde den latinska riten. Och tillsammans med dem mindes påven de många troende som mött samma öde.
-Detta är ett land som väl vet vad lidande är, sa påven under sin predikan. Ni har alla lidit, under förföljelsen som ledde till förintelse av dem med dissonanta röster. Men mot bakgrund av regimens hårda förtryck visade de 7 biskoparna exemplarisk tro och kärlek.”
Martyrernas arv: frihet och barmhärtighet
För att minnas förföljelsen hade man byggt påvens liturgiska säte av järnstängerna, som en gång var gallret på martyrernas fängelsefönster. Kalken och evangeliet tillhörde en av de nya saliga, den äldsta, Msgr. Traian Frenţiu. Påven Franciskus sammanfattade arvet efter dessa trons martyrer i två ord: frihet och barmhärtighet.
Omkring honom vid altaret koncelebrerade biskopar i den grekisk-katolska kyrkan, som är förenad med Rom sedan 1700-talet. Den grekisk-katolska gemenskapen med biskopar, präster och troende har sitt centrum i staden Blaj i Transsylvanien. De nya saliga offrade sina liv mot ett ideologiskt tvångssystem mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Påven Franciskus tillade att den andra aspekten av arvet är barmhärtighet. De visade inte hat mot sina förföljare, eller en vilja att hämnas.
Vinn över vredet med förlåtelse
Symbol för den attityd med vilken biskoparna stöttade sitt folk, är en av dem, kardinal Hossus ord. Han sa: "Gud har skickat oss det här mörkrets lidande för att förlåta och be för allas omvändelse".
Denna barmhärtiga inställning mot de som torterade dem, är ett profetiskt budskap, för det presenterar sig idag som en inbjudan till alla att övervinna agg med kärlek och förlåtelse, och med en koherent och modig kristen tro.
Nya ideologiers förakt
Påven Franciskus varnade sedan för "nya ideologier" som idag återkommer för att riva upp folket från sina rikaste kulturella och religiösa traditioner:
Ideologiska kolonisationer som föraktar personens värde, livet, äktenskapet och familjen och skadar, med lika ateistiska förslag som tidigare, särskilt för våra unga och barn, och lämnar dem utan rötter för att växa. Utan dessa rötter blir allting irrelevant om det inte tillfredsställer omedelbara intressen vilket leder människor till att utnyttja varandra och behandla sin nästa enbart som ett objekt.
Bekämpa nya ideologier
Jag vill uppmuntra er att sprida evangeliets ljus i vår samtid och fortsätta att kämpa, som våra saliga, mot dessa nya ideologier som uppstår. Nu är det upp till oss att kämpa, som de gjorde i sin tid. Må ni vara vittnen för frihet och barmhärtighet, vilket gör det möjligt för broderskap och dialog att råda över splittringar, avslutade påven.
