PÅVEN

Påven Franciskus: Amazonassynoden involverar alla

Efter godkännandet av slutdokumentet på lördagen avslutade påven Franciskus biskoparnas synodsarbete. I sitt tal till dem sa han att "vi är alla vinnare när vi leder kyrkans pastoralarbete tillsammans”.

Charlotta Smeds - Vatikanstaten

Påven Franciskus började sitt tal till synodfäderna och deltagarna genom att sammanfatta de fyra dimensionerna som har diskuterats under synoden: kulturella, ekologiska, sociala och pastorala dimensionerna av Amazonas.

Kulturella dimensionen

Angående den kulturella dimensionen sa påven att han är särskilt nöjd med diskussionerna om inkulturationen, utvärderingen och respekten av kulturer. Inkulturation är tradition i kyrkan, sa han och erinrade om att temat behandlades på Puebla-konferensen för 40 år sedan.

Ekologiska dimensionen

Påven Franciskus hänvisade sedan till den ekologiska dimensionen av synoden. Han hyllade den ortodoxa ekumeniska patriarken Bartholomeus I av Konstantinopel och sa att han var en av de första att lyfta medvetenheten om denna fråga. Inspirationen att skriva encyclikan Laudato Si ' kom som följd, sa påven, och nu är växer uppmärksamheten för ekologin.

Påven Franciskus fortsatte att betona vikten av Amazonas och kallade regionen för en symbol. Framtiden står på spel, sa han. "Vi har sett många unga människor som demonstrerar för Amazonas. Ungdomarna är medvetna om de ekologiska farorna i framtiden, inte bara i Amazonas utan även på andra platser”, som i påvens eget hemland Argentina.

Sociala dimensionen

Påven Franciskus talade sedan om den sociala dimensionen som granskades under biskopssynoden. Han noterade hur exploateringen "inte bara skadar skapelsen, utan människorna". Amazonas folk har varit tvungna att uppleva ett brutalt utnyttjande på alla nivåer, liksom förstörelsen av deras kulturella identitet, sa påven. Detta inkluderar människohandel. När han var i Puerto Maldonado, i Peru, såg han ett skylt på flygplatsen som varnade mot människohandel, en indikation på hur diffus denna verklighet är.

Pastorala dimensionen

Vad gäller den pastorala dimensionen bekräftade påven att förkunnandet av evangeliet är nödvändigt och brådskande och han underströk att denna dimension är den viktigaste av de fyra. Han tillade att evangeliet måste ”förstås, absorberas och assimileras av dessa kulturer”. Präster, lekmän, gudsvigda och permanenta diakoner kan alla bidra till att stärka evangeliets förkunnelse, sa påven. Större kreativitet måste tillämpas när det gäller nya ministerier, fortsatte han. Detta inkluderar att studera kvinnors och permanenta diakoners roll i den tidiga kyrkan. Påven sa att han tänker inrätta en ny kommission tillsammans med Kongregationen för Folkens Evangelisering och Propaganda Fide, för detta ändamål.

Reformer

Påven noterade att under synoden framkom att vissa saker behöver reformeras. "Kyrkan behöver alltid reformeras", sa han. Till att börja med prästutbildningen. Detta är biskopskonferensernas ansvar och kräver en större iver hos unga gudsvigda. Även om deras kallelser är solida, måste de formas med apostolisk iver så att de kan bege sig ut till periferin.

Som förslag sa påven att Heliga Stolens diplomater bör tillbringa ett eller två år i ett utmanande område i världen, och tjäna en biskop i ett missionsområde. En annan bra reform, sa han, skulle vara att omfördela prästerna i ett land.

Det har kommit fram att många av prästerna från Amazonas finns i USA och Europa. Andra åker någonstans för att studera och stannar där. En biskop från Italien hade berättat för påven att det finns präster som vägrar åka till bergsbyar om de inte får betalt. Påven Franciskus kallade detta för en skandal och sa att här krävs en reform.

Kvinnor

Påven talade sedan om avsnittet i dokumentet som handlar om kvinnors roll. Han sa att avsnittet var lite kort. "Jag vill bara understryka detta: ännu har vi inte insett vikten av kvinnorna i kyrkan. Vi tänker bara på dem ur en funktionell synvinkel", sa påven. Kvinnornas roll i kyrkan går långt utöver bara det funktionella.

Omorganisation

Den sista delen av dokumentet berör frågan om omorganisation. Den nämner strukturer som REPAM. Påven hänvisade till förekomsten av biskopskonferenser, semi-biskopskonferenser och regionala konferenser i andra delar av världen och frågade varför konceptet med mindre biskopskonferenser inte kan tillämpas i Amazonas.

Riter

Påven Franciskus sa att synoden också hade diskuterat riter och liturgi. "Denna fråga faller under Kongregationen för gudstjänstlig och sakramentsförvaltning”, sa han, som kan undersöka förslag på inkulturation. På tal om de många befintliga riterna i kyrkan konstaterade påven att de till en början var små och sedan växte. Vi bör inte vara rädda för dessa enheter med en speciell karaktär inom den heliga Moderkyrkan. Hon är "Moder till alla som stöder oss på denna väg”.

Påven sa att det finns ett behov att i den romerska kurian forma en avdelning med fokus på Amazonas, och att han kommer att tala med kardinal Turkson för att öppna en "Amazonasavdelning" inom Dikasteriet för Främjandet av Integrerad Mänsklig Utveckling.

Tack

Påven tackade sedan alla de som hade arbetat utanför synodshallen, inklusive sekreterare, media, de som förberedde mötena, alla de som bidrog "bakom kulisserna" och fick saker att fungera.

Efter att ha tackat ordförande och generalsekretariatet för synoden, sa påven Franciskus att han ville uttrycka sin särskilda tacksamhet till kommunikationsmedierna för spridandet av synoden nyheter.

Han bad sedan medierna fokusera på analysen av de kulturella, sociala, pastorala och ekologiska dimensionerna vid kommunikationen av det slutliga dokumentet: ”Det finns en fara att specifika grupper får gehör, medan världen måste förstå alla de fyra områdena. Det finns alltid människor som vill fokusera på en liten del av dokumentet, sa påven, de disciplinära eller inomkyrkliga kyrkliga områdena. De vill se vem som vann och vem som förlorade. ”Vi är alla vinnare om vi utför vårt pastoralarbete tillsammans", sa påven Franciskus.

Katolska eliter

Påven hänvisade sedan till vad han kallade ”eliten”, katoliker eller kristna som fokuserar på detaljer och glömmer den bredare bilden. Han citerade Charles Péguys anteckning om Descartes och kartesisk filosofi (1914):

”Eftersom de saknar modet att ta itu med jordiska angelägenheter tror de att de tar itu med Guds sak. Eftersom de är rädda för att vara en del av mänskligheten, tror de att de är en del av Gud. Eftersom de inte älskar någon, bedrar de sig själva att tro att de älskar Gud.”

Påven Franciskus sa att ”vi inte kan vara fångar till denna grupp av utvalda, som strävar efter egna ändamål i synoden och glömmer bort den största delen av synoden och den analys som har presenterats.”