Saliga Karolina Kózka, förebild för ungas renhet
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
Idag firar kyrkan i Polen minnet av saliga Karolina Kózka, jungfru och martyr, som dödades vid 16 års ålder för att hon skyddade kyskhetens dygd. Påven Franciskus mindes henne vid sina hälsningar till alla polsktalande pilgrimer under dagens allmänna audiens, 18 november. Påven sa:
Med sitt exempel visar hon särskilt unga, än idag, värdet av renhet, respekt för den mänskliga kroppen och kvinnans värdighet. Anförtro er till hennes förbön, för hjälp att modigt vittna om kristen dygd och evangeliska värden.
Saligförklaringen
Helige Johannes Paulus II saligförklarade Karolina Kózka under sin apostoliska resa till Polen 1987. Han sa då att hon “med sitt liv och sin död först och främst talar till de unga”. Han vände sig till "killar och tjejer, män och kvinnor" och sa att den saliga Karolina talar till dem alla om kvinnans stora värdighet och den mänskliga personens värdighet.
Martyrdöden vid 16 års ålder
Bondflickan Karolina Kózka föddes 22 augusti 1898 i Wał-Rudai i Polen och dog martyrdöden 16 år senare, 18 november 1914, på samma plats. Hon kom från en enkel djupt troende familj. Sedan unga år följde hon sin församlings andliga fader, lärde andra barn katekesen och hjälpte gamla och sjuka. Under brinnande krig antastades hon av en rysk soldat som drog in henne i skogen. Hon försökte att göra sig fri och dödades därför. På platsen där man hittade hennes kropp ställde den djupt skakade församlingen upp en träkors och senare byggdes ett monument till hennes ära intill katedralen.
Nytt liv i Kristus
Som helige Johannes Paulus sa vid saligförklaringen, och som påven Franciskus idag upprepade, var saliga Karolinas martyrdöd vältalig och gör oss medvetna om människans stora värdighet och människan inför och i Kristus. ”Den kroppsliga döden förstör henne inte”, som den polske påven sa, utan ”döden betyder en ny början på detta liv, som är av Gud och blir vårt genom Kristus, genom hans död och uppståndelse”.
"Karolina går alltså bort", fortsatte helige Johannes Paulus II. "Hennes unga kropp blir kvar under träden. Och en oskydligs död verkar sedan dess med stryka förkunna sanningen som uttrycks av psalmisten: Herren är min andel / Herren är mitt öde. / Mitt liv ligger i hans händer (jfr Ps 16:5)”.