Sök

Påven till Världsbanken och Internationella valutafonden: Skapa historia genom att bygga en solidarisk värld Påven till Världsbanken och Internationella valutafonden: Skapa historia genom att bygga en solidarisk värld  

Påven Franciskus: Skapa historia genom att bygga en solidarisk värld

Påven Franciskus sände 5 april ett budskap till deltagarna vid Världsbankens och Internationella valutafondens vårmöten. Må världen efter pandemin bli solidarisk och inkluderande där tillgång till världens resurser garanteras alla länder och folk.

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

“En framtid där affärsvärlden står i det gemensamma godas tjänst och där de sårbara och uteslutna sätts i centrum och där jorden, vårt gemensamma hem, vårdas väl”. Detta är påven Franciskus framtidshopp för hela den mänskliga familjen som han beskriver i ett budskap till Världsbankens och Internationella valutafondens vårmöten 5-11 april 2021. För att uppnå detta mål, skriver han, behöver man tänka i nya, kreativa och inkluderande banor ”för social, politisk och ekonomisk delaktighet”. Till att börja med förverkligandet, i pandemin, av en rättvist finansierad vaccinsolidaritet, så att marknadens lag inte råder framför kärlekens och allas hälsa.

Återhämtningen är inte att återgå till det normala

Påven Franciskus skriver att han är tacksam för att får delta med sitt budskap i det pågående arbetet, som han sa inte kan annat än att ta hänsyn till de allvarliga sambanden mellan socio-ekonomiska, ekologiska och politiska faktorer orsakade av covid-19-pandemin. Han hoppas att arbetet ska syfta “till en återhämtningsplan” genom mer hållbara lösningar för allas goda. Påven skriver:

För en återhämtning räcker det inte med en återgång till en ojämlik och ohållbar modell av ekonomiskt och socialt liv, där en liten minoritet av världens befolkning äger hälften av dess rikedom.

Möteskultur även inom finansvärlden

Påven påminner deltagarna om att många män och kvinnor idag lever i samhällets utkanter och är “uteslutna från finansvärlden” och att man, om man vill ha en bättre värld efter pandemin, “måste ta fram nya och kreativa former av socialt, politiskt och ekonomiskt deltagande, känsliga för de fattigas röst och engagerade i att inkludera dem i byggandet av vår gemensamma framtid” (jfr Fratelli tutti 169). Det handlar om att även inom ekonomi och finans utveckla en “möteskultur” där alla kan få sina röster hörda och där en ökad tillit och närmare relationer tillåter alla att utvecklas framgångsrikt. Enligt påven är det därför nödvändigt och brådskande att övervinna en individuell vision av återhämtning i enskilda länder och ge liv åt nya regler eller återskapa dem som gäller globalt. En plan som hjälper till att skapa ett nytt internationellt relationsnät för alla folks utveckling. Det är alltså nödvändigt att försäkra de fattigaste länderna deltagande i beslutsprocesser och tillgång till marknaden samt att betydligt sänka internationella skulder, som pandemin har gjort ännu mer betungande.

Lätta på skuldbördan för så många länder och samhällen är idag en djupt mänsklig handling som kan hjälpa personer att utvecklas, få tillgång till vacciner, hälsa, utbildning och arbete.

Ekologisk skuld till världens södra delar

Påven inbjuder till att inte försumma “en annan slags skuld: den ‘ekologiska skulden’ som framför allt finns mellan världens nordliga och sydliga delar” på grund av “ekologiskt förfall orsakat av människan och av förlusten av biologisk mångfald”. Påven skriver att han är säker på att det finns lösningar för att betala tillbaka denna skuld:

Jag tror att finansindustrin, som utmärker sig för sin stora kreativitet, kommer att visa sig kapabel att utveckla smidiga mekanismer för att beräkna denna ekologiska skuld, så att utvecklade länder kan betala för det, inte bara genom att avsevärt begränsa deras icke förnybara energiförbrukning eller genom att hjälpa fattigare länder att genomföra en politik och program för hållbar utveckling, utan också genom att täcka de kostnader för innovation som är nödvändiga för detta ändamål. (jfr Laudato si' 51-52).

Det universella gemensamma goda en prioritet

I sitt budskap betonar påven att det ekonomiska livets mål borde vara “det universella goda”. Om man är överens inom det internationella samfundet om denna princip uppnår man en solidaritet som går långt utöver "sporadiska generösa handlingar", skriver han.

Det betyder att tänka och agera som gemenskap. Det betyder att allas liv är prioritet i stället för att tillgångar ägs av några få. Det betyder även att bekämpa de strukturella orsakerna till fattigdom, ojämlikhet, avsaknad av arbete, mark och hem, förnekandet av sociala rättigheter och arbetsrätt… Solidariteten, sedd ur sin allra djupaste betydelse, är ett sätt att skapa historia (jfr Fratelli tutti, 116).

Appell för att vaccin mot covid-19 garanteras alla

Marknaden, och särskilt den finansiella, skriver påven, styr inte ensam utan det är nödvändigt med regelverk och lagar som garanterar att finansvärlden “verkar för de sociala målen som är så nödvändiga under den aktuella globala hälsokrisen”, för att “vi kan inte tillåta att marknadens lag råder över kärlekens lag och allas hälsa”. Påven vädjar därför till de internationella organisationerna “att samarbeta för att förse alla med vaccin och särskilt de mest sårbara och behövande” (jfr Budskapet Urbi et orbi julen 2020).

De mest sårbara och vårt gemensamma hem i centrum

Påven avslutar sitt budskap till Världsbankens och Internationella valutafondens vårmöten med att önska dem ett frukbart arbete för “en framtid där affärsvärlden står i det gemensamma godas tjänst och där de sårbara och uteslutna sätts i centrum och där jorden, vårt gemensamma hem, vårdas väl. Han ber för att Herren ska ge dem alla “vishet, förståelse, goda råd, styrka och frid”.

09 april 2021, 12:52