Påven ledde Korsvägsandakten tillsammans med barn på Petersplatsen

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Den tomma Petersplatsen fick stå scen för årets korsvägsandakt, under vilken man minns Jesu sista timmar före hans död på korset.

Reflektionerna till korsvägens 14 stationerna var i år skrivna av barn som går katekesundervisningen i en av församlingarna i Roms stift; och av scouter från Foligno i Umbrien. Teckningarna som illustrerade de olika stationerna hade ritats av barn i två familjehem i Rom.

Allt som allt rörde det sig om närmare 700 barn som antingen har skrivit eller ritat teckningar. Men på Petersplatsen på långfredagens kväll deltog endast ett 50-tal barn vid påvens sid. Några barn läste texter, andra barn, ungdomar och deras ledare bar korset eller facklorna längts vägen.

Barnen hade kopplat ihop Jesu kors, hans lidande och död med det som de upplever tungt i livet. Med saker de har gjort som de ångrar.

Nedan följer barnens reflektioner till Korsvägsandakten 2021

Gode Jesus,

Du vet att även vi barn bär kors, som varken är lättare eller tyngre än de vuxnas. Det är mödosamma kors, som tynger oss på nätterna också. Bara du vet, och tar dem på allvar. Bara du.

Bara du vet hur svårt det är för mig att lära mig att inte vara rädd för mörkret och ensamheten.

Bara du vet hur svårt det är att inte klara av att hålla mig, och vakna helt våt varje morgon.

Bara du vet hur svårt det är att inte kunna prata lika bra som andra, att kunna tänka snabbt och räkna rätt.

Bara du vet hur svårt det är att se mina föräldrar bråka… våldsamt smälla igen dörren och inte prata med varandra på flera dagar.

Bara du vet hur svårt det är att bli mobbad av andra, och inse att du inte är bjuden på kalaset.

Bara du vet vad det innebär att vara fattig och inte kunna få allt som mina vänner har.

Bara du vet hur besvärligt det är att berätta en hemlighet som gör ont och inte veta vem jag ska berätta den för, av rädsla för att bli förrådd, anklagad eller misstrodd.

Käre gode Jesus, du var ett barn som jag, du lekte och kanske föll du också och gjorde dig illa. Du gick i skolan och kanske hade svårt med några läxor. Du har också haft en mamma och en pappa och du vet att jag ibland inte vill lyssna när de säger till mig att göra mina läxor, bära ut soporna, bädda sängen och städa rummet. Du deltog också i katekesundervisningen och i bönen och du vet att jag inte alltid har lust att åka dit.

Kära min gode Jesus, du vet framför allt att det finns barn i världen som inte har mat, ingen skolundervisning, barn som utnyttjas och tvingas gå ut krig.

Hjälp oss varje dag att bära våra kors, som du har burit ditt. Hjälp oss att bli bättre och bättre: att vara som du vill att vi ska vara. Tack – för jag vet att du alltid är nära mig och att du aldrig överger mig, särskilt när jag är som mest rädd. Och tack för att ha skickat mig en skyddsängel som skyddar och upplyser mig varje dag. Amen.

Första Stationen - Pontius Pilatus dömer Jesus till döden

När jag gick i första klass anklagades en klasskamrat Marco, för att ha stulit ett annat barns mellanmål. Jag visste att det inte var sant, men jag sa ingenting, det var inte mitt problem. Alla andra sa att han var den skyldige. Varför skulle jag ingripa?

Varje gång jag tänker tillbaka på det känner jag mig fortfarande skamfull, jag känner smärtan över mina handlingar. Jag kunde ha hjälpt min vän, berätta sanningen och ställt saker till rätta. Men istället uppförde jag mig som Pilatus och föredrog att låtsas som ingenting. Jag valde den mest bekväma vägen och tvättade mina händer. Idag ångrar jag mig mycket. Jag önskar att jag hade varit modigare, att jag hade följt mitt hjärta och hjälpt min kompis i den svåra stunden.

Ibland är det enkelt att bara höra de som gör illa och inte vill väl, medan den rätta vägen är en uppförsbacke, med hinder och svårigheter. Men vi har Jesus vid vår sida, redo att stödja och hjälpa oss.

Barnens bön

Jesus, ge mig ett enkelt och uppriktigt hjärta, så att jag får modet och styrkan att även i svåra stunder välja din rättfärdighet: "Även i den mörkaste dal fruktar jag inte något ont, för du är med mig" ( Ps 23,4).

Påvens bön

Herre, gode Fader, ge oss din Helige Ande och ge oss din styrka, för bara på detta sätt kommer vi att ha modet att vittna om din sanning, som är rättvisans och försoningens väg. För Kristus, vår Herre.

Andra stationen – Jesus tar korset på sina axlar

I skolan läste vi boken Fiskmåsen och katten. När det var Martinas tur att läsa blandade hon ihop bokstäverna och texten förlorade sin mening. Jag började skratta och med mig alla andra. Jag minns fortfarande Martina, helt röd i ansiktet, hennes röst darrande och hennes ögon var fulla av tårar.

Kanske var det inte vår avsikt att driva med henne, men vårt skratt gjorde henne illa!

Förföljelsen är inte något avlägset som hände för två tusen år sedan. Ibland kan våra handlingar döma, skada och trampa på en bror eller en syster.

Ibland kan det ha gett oss tillfredställelse att få någon att lida, för bakom dessa lidanden har vi gömt vårt eget missmod.

Jesus lärde oss att älska och i hans kärlek hittar vi svaret på allt lidande. Vi måste vara villiga att göra allt vi kan för att inte skada andra, utan göra dem gott.

Barnens bön

Jesus, ….ingenting kan skilja oss från din kärlek. Hjälp oss älska våra mindre lyckligt lottade bröder och systrar.

Påvens bön

Herre, gode Fader, du sände oss Jesus, lydig till döds. Ge oss styrkan i din kärlek att modigt bära våra kors. Ge oss ditt hopp, så att vi känner igen dig även i livets mörkaste ögonblick. För Kristus, vår Herre.

Tredje stationen - Jesus faller för första gången

I femte klass var jag bäst i matematik, jag skrev färdigt proven på några minuter och jag kände bara till ett resultat: "mycket väl godkänt".

När jag för första gången läste "icke godkänt" trodde jag att jag var värdelös, jag kände tyngden av ett oväntat misslyckande, jag var ensam och ingen stöttade mig.

Men den händelsen fick mig att växa. Väl hemma uppmuntrade mina föräldrar mig och jag kände deras kärlek; Jag reste mig och fortsatte studera.

Idag vet jag att vi vacklar varje dag och att vi kan falla, men Jesus är alltid där för att nå ut till oss, att lätta på korsets tyngd och åter väcka hoppet i oss.

Barnens bön

Jesus, du föll under det stora korset du bar. Jag faller också ofta och såras. Skydda mig under min vandring och ge mig styrkan att bära mina bördor tillsammans med dig.

Påvens bön

Herre, du tog våra lidanden på dina axlar och delade det med oss fram till galgen som krossar och förödmjukar. Överge oss inte under tyngden av våra kors, som ibland kan verka för tunga. Du som lever och råder för evigt.

Huru sorgsen, hur bedrövad, övergiven, tröst berövad, var Guds moder i sin nöd!

Fjärde stationen – Jesus möter sin moder Maria

Vi tillber dig Kristus och vi prisar dig - Ty genom ditt heliga kors har du återlöst världen

När jag tänker på min mamma ser jag hennes snälla ansikte, jag känner värmen i hennes omfamning och jag förnimmer all hennes kärlek till mig.

Hon följer mig överallt, till fotbollsträning, till engelska kursen och till katekesundervisningen på söndagsmorgonen.

På kvällen hjälper hon mig medan jag gör mina läxor, även om hon är trött. Och när jag drömmer mardrömmar på natten sitter hon bredvid mig, lugnar mig och väntar på att jag ska somna om igen.

Om jag har problem, tvivel eller bara en dålig dag är hon alltid där för att leende lyssna på mig.

Och i de värsta ögonblicken behöver jag inte säga något alls, bara se på henne, hon förstår omedelbart och ingriper för att övervinna allt lidande.

Barnens bön

Jesus, ge oss förmågan att låta oss omfamnas av Maria, vår himmelska moder.

Påvens bön

Herre, gode Fader, låt oss att möta Marias kärleksfulla blick, så att var och en av oss, befrias från vår inre ensamhet, och kan vila i moderns omfamning. Hon som i Jesus har omfamnat och älskat varje människa. Han lever och råder för evigheters evighet.

Femte stationen – Simon från Cyrene hjälper Jesus att bära korset

Under sommaren lekte jag med kompisar från grannskapet i parken framför huset. Sen någon månad har vi nya grannar med en son i vår ålder. Men han lekte inte med oss, han förstod inte vårt språk så bra. En dag märkte jag att han tittade på oss på avstånd, han ville leka med oss, men han vågade inte fråga. Jag gick över till honom, vi presenterade oss och bjöd in honom att spela en fotbollsmatch med oss. Walid har varit en av mina bästa vänner sedan dess, förutom att han är målvakt i vårt lag.

Om man ser på en person på avstånd ser man först silhuetten, sedan förstår vi om det är en man eller en kvinna och långsamt blir ansiktsformen synlig. Det är först när vi känner igen personen som en bror eller en syster som vi öppnar våra hjärtan för Jesus.

Barnens bön

Jesus, hjälp mig att med kärlek välkomna alla ensamma och marginaliserade bröder och systrar som jag kommer att träffa på min resa.

Påvens bön

Herre, gör det möjligt för oss att känna igen dig i de minsta vi möter på vår vandring. Ge oss modet och lyckan att ge mat till de som är hungriga, dricka till de som är törstiga, att välkomna de som är främlingar, att klä dem som är nakna och att ta hand om dem som är sjuka, att möta och välkomna dig, i varje bror och syster. Du som lever och råder för evigt.

Sjätte stationen – Veronika räcker Jesus svettduken

Den dagen skulle jag spela den viktigaste fotbollsmatchen. Det var en chans att visa alla mina färdigheter. I omklädningsrummet var jag upprörd och rädd, men när jag kom in på fältet såg jag Marco bland åskådarna, min bästa vän som trots att han inte gillar fotboll hade kommit dit för att stötta mig. Det var första gången han kom för att se mig spela. Tyvärr förlorade vi.

När jag tog en dusch var jag ledsen och deppig, men utanför omklädningsrummet hittade jag min vän: han väntade på mig med en apelsinjuice i handen. Vi satt en stund och pratade - den timmen och den apelsinjuicen gjorde allt mer uthärdligt. Nederlaget blev ett mindre bittert minne.

Ett möte, en blick, en gest kan förändra vår dag och fylla vårt hjärta. I en väns lidande ansikte, eller i en främlings, finns Jesu ansikte, som går samma väg som jag ... Kommer jag att ha modet att närma mig?

Barnens bön

Jesus, låt mig möta din blick i svåra tider så att jag låter din kärlek trösta mig.

Påvens bön

Herre, låt ditt ansiktes ljus, fullt av barmhärtighet, läka syndens sår och smärtan av att vara övergiven. Du som lever och regerar för evigt.

Sjunde stationen – Jesus faller för andra gången

I fjärde klass ville jag till varje pris spela huvudrollen i skolans pjäs i slutet av året. Jag arbetade hårt för att få rollen, och repeterade replikerna framför spegeln, men läraren bestämde sig för att ge Giovanni rollen istället. Han var en blyg och ensam pojke.

Jag kände jag mig förödmjukad och arg, på mig själv, på läraren och på Giovanni. Pjäsen var en succé. Från den stunden öppnade sig Giovanni mer för hela klassen.

Min besvikelse tjänade till att hjälpa en annan person. Lärarens val gav möjligheten till någon som verkligen behövde det.

Barnet ber

Jesus, gör mig till ett redskap för din kärlek, låt mig höra dem som ropar lidande, i svåra situationer, och trösta dem.

Påven ber

Herre, du föll till marken som vem som helst. Ge oss styrkan att resa oss upp igen när vi inte ens vill resa oss. När vi är trötta och modlösa, ge oss insikten att vi alltid kan börja på nytt med dig vid vår sida. Du som lever och råder för evigt.

Åttonde stationen – Jesus möter Jerusalems gråtande kvinnor

Min bror och jag hade spelat videospel hela eftermiddagen. När kvällen kom frågade mamma oss om vi hade gjort våra läxor. Vi svarade båda: "Visst mamma". Jag gick genast till mitt rum och började göra dem men min bror fortsatte titta på TV i soffan.

Nästa dag gick han inte till skolan, Han låtsades vara sjuk.

När jag kom hem gick jag till hans rum. Vi pratade om att det var fult att ljuga för vår mamma och låtsas vara sjuk.

Jag bad honom göra sina läxor direkt, och hjälpte honom att komma ikapp. När vi var färdiga lekte vi resten av eftermiddagen.

Att tillrättavisa en bror är en svår men nödvändig gest, det kräver mod, enkelhet och känslighet.

Barnens bön

Jesus, du som fyllde våra hjärtan med omsorg och känslighet, ge oss förmågan att ta hand om våra minst bröder och systrar.

Påvens bön

Herre, gode Fader, gör oss till barmhärtighetens trovärdiga vittnen; låt våra ord och våra handlingar alltid vara ett ärligt och villkorslöst tecken på kärlek till varje bror och syster. För Kristus, vår Herre.

Nionde stationen – Jesus faller för tredje gången

Läsning ur Matteusevangeliet 26, 67-75

Då spottade de honom i ansiktet och slog honom, och några gav honom örfilar och sade: »Visa att du är en profet, Messias: vem var det som slog dig?« Petrus satt ute på gården. En tjänsteflicka kom fram till honom och sade: »Du var också tillsammans med Jesus från Galileen.« Men han förnekade det inför alla och sade: »Jag förstår inte vad du talar om.« Han gick ut i porten, och där var det en annan kvinna som såg honom, och hon sade till dem runt omkring: »Han där var tillsammans med Jesus från Nasaret.« Han förnekade det på nytt och svor på det: »Jag känner inte den mannen.« Strax efteråt kom de som stod där fram till Petrus och sade: »Visst är du också en av dem. Det hörs på talet.« Då svor han och bedyrade: »Jag känner inte den mannen.« I samma ögonblick gol en tupp. Då kom Petrus ihåg vad Jesus hade sagt: »Innan tuppen gal skall du ha förnekat mig tre gånger«, och han gick ut och grät bittert.

Reflektion

När Jesus faller den tredje gången beskriver barnet ensamheten som många barn har upplevt under pandemin. Saknade av far- och morföräldrar, skolan, lärare kamrater.

Det senaste året har vi inte besökt våra farföräldrar. Mina föräldrar säger att det är farligt, att vi kan smitta dem med Covid. Jag saknar dem!

Precis som jag saknar mina volleybollvänner och scoutvänner. Jag känner mig ofta ensam.

Skolan är stängd, tidigare gick jag ovilligt dit, men nu vill jag bara att den ska börja igen, för att träffa mina klasskamrater och lärare.

Ensamheten är ibland outhärdligt, vi känner oss "övergivna", det är svårt att skratta. Precis som Jesus är vi på marken.

Barnens bön

Jesus, eviga ljus, skin över mig när jag går vilse i de mörkaste tankarna som leder mig bort från dig.

Påvens bön

Herre, du som gick upp till Golgata som ett offerlamm, upplys oss i den mörka natten, så att vi inte går vilse under denna svåra period. Du som lever och råder för evigt.

Tionde stationen – Jesus berövas sina kläder

Från hyllorna i mitt rum fanns det många dockor, alla olika. Vid varje årsdag fick jag en ny, och jag var mycket glad över dem.

I söndags talade församlingsprästen om en insamling leksaker till flyktingbarn från Kosovo.

Väl hemma tittade jag på mina dockor och tänkte: "Behöver jag verkligen dem?".

Jag valde några, de äldsta, de som jag tyckte minst om. Jag la dem i en låda för att ta till kyrkan följande söndag.

På kvällen fick jag en känsla av att inte ha gjort tillräckligt. Innan jag somnade var lådan full av dockor och hyllorna tomma.

Att göra sig av med överflöd gör själen lättare och befriar oss från själviskhet.

Att ge gör dig lyckligare än att ta emot.

Barnens bön

Jesus, bevaka mitt hjärta, befria det från att vara slav under materiella saker. Hjälp mig att ge, inte bara av mitt överflödig, utan även att avstå från något nödvändigt.

Påvens bön

Herre, gode Fader, gör oss generösa, så att vi delar med oss av din Försyns gåvor, med våra bröder och systrar. För Kristus, vår Herre.

Elfte stationen – Jesus spikas fast på korset

På juldagen åkte vi med scouterna till Rom, till barmhärtighetsmissionärerna, för att dela ut lunch till de hemlösa, och offra en familjefest.

På tåget dit tänkte jag på alla saker jag skulle ha missat: mormor Marias hemgjorda pasta, julspelen, julkakan, att öppna julklapparna framför brasan ...

På vägen hem tänkte jag på dem jag hade tjänat, deras ansikten, deras leenden och deras berättelser ... Tanken på att ha gett dessa personer en dag i frid gjorde den julen oförglömlig. Det var en oförglömlig dag.

Att offra sig själv och tjäna med kärlek är den undervisning som Jesus ger oss på korset.

Barnens bön

Jesus, befria oss från vårt högmod och våra fördomar, gör våra hjärtan öppna för andra.

Påvens bön

Herre, ge oss nåden att inte förbli fastspikade vid våra synder, utan hjälp oss att i våra svagheter se en ny möjlighet genomsyras av kraften i ditt kors, som ger liv och hopp. Du som lever och råder för evigt.

Tolvte stationen – Jesus dör på korset

När Jesus dör på korset tar barnen upp förlåtelse och omvändelse. Hur kan man förlåta fruktansvärda saker?

För en tid sedan skrev jag en uppsats om barn som faller offer för maffian. Jag undrar: hur kan man göra så fruktansvärda saker? Är det rätt att förlåta detta? Och jag, skulle jag kunna förlåta?

Genom att dö på korset gav Jesus alla frälsningen. Jesus kom inte för att kalla de rättfärdiga utan syndare, som har ödmjukheten och modet att omvända sig.

Barnens bön

Jesus, ge oss styrkan att förlåta, du som sa: "Det är större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig".

Påvens bön

Herre Jesus, du dog på korset för oss, hjälp oss så att vårt liv är centrerat på ditt liv som ett ständigt och definitivt offer. Du som lever och råder för evigt.

Trettonde stationen – Jesu kropp tas ner från korset

Män som såg ut som astronauter, täckta av overaller, handskar, masker och visir, kom ut ur ambulansen och förde med sig farfar som hade kämpat med andningen i några dagar.

Det var sista gången jag såg min farfar, han dog några dagar senare på sjukhuset, antagligen lidande även av ensamhet.

Jag kunde inte vara nära honom fysiskt, säga adjö och vara en tröst för honom.

Jag bad för honom varje dag, så följde jag honom på hans sista jordiska resa.

Barnens bön

Vi tackar dig, Jesus, för att ha gett oss hoppets styrka med din död på korset.

Påvens bön

O Herre, gode Fader, låt oss känna att du är nära, du tröstar och försonar, tills den stund då du i din försyn kommer att kalla oss att vara ett med dig. För Kristus, vår Herre.

Fjortonde stationen – Jesu kropp blir lagd i graven

Kära Jesus, jag heter Sara, jag är tolv år gammal och jag vill tacka dig för att du har lärt mig att göra gott i din kärleks namn. Du lärde mig att övervinna lidande genom att anförtro mig till dig; att älska min nästa som ett syskon; att falla och resa mig upp; att tjäna andra; att bli av med fördomar; att känna igen det som är väsentligt och framför allt att förena mitt liv med ditt varje dag. Idag, tack vare din död i oändliga kärlek, vet jag att döden inte är slutet på allt.

Barnens bön

Jesus, hjälp oss att inte sluta be när våra hjärtan är tunga framför din gravsten.

Påvens bön

Herre, gode Fader, när livets väg är svår, ge oss påskens hopp, övergången från döden till uppståndelsen. För Kristus, vår Herre.

SLUTBÖN

Herre, gode fader, även i år har vi firat din son Jesus korsväg, och vi gjorde det med barnens röster och böner. Du själv har visat på barnen som förebilder för att komma in i ditt rike.

Hjälp oss att bli som dem, små, i behov av allt, öppna för livet. Låt oss återfå renheten i vår blick och i vårt hjärta.

Vi ber dig välsigna och skydda alla barn i världen, så att de kan växa i mognad, visdom och nåd, för att lära känna och följa de goda planer som du har utformat för var och en av dem.

Välsigna även deras föräldrar och de som undervisar barnen, så att de alltid känner sig förenade med dig, i att ge liv och kärlek. För Kristus, vår Herre. Amen.