Ukraina - påvens och kyrkans omsorg om det lidande folket

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Kardinal Konrad Krajewski, ansvarig för de påvliga allmosorna, och kardinal Michael Czerny från dikasteriet för hållbar mänsklig utveckling, befinner sig i Ukraina. De har sänts till landet för att på ett konkret sätt visa påven Franciskus omsorg om det lidande folket.

Påvens och alla kristnas närvaro

Påven berättade om detta efter söndagens angelusbön, den 6 mars:

Den Heliga Stolen är villig att göra allt, som kan tjäna freden. I dessa dagar begav sig två kardinaler till Ukraina för att tjäna folket, och för att hjälpa. Kardinal Krajewski, allmoseansvarig, för att ge hjälpa de behövande, och kardinal Czerny, interimprefekt för avdelningen för Integrera mänsklig utveckling. De två kardinalernas närvaro där representerar inte bara påvens närvaro, utan av alla kristna, som vill komma närmare och säga: "Krig är galenskap! Snälla sluta! Se på denna grymhet!".

Storärkebiskop Sviatoslav Shevchuk, den ukrainska grekisk-katolska kyrkans överhuvud, tog emot kardinal Krajewski i Leopoli den 8 mars och hjälper honom att se vad som händer i Ukraina. Shevchuk har sagt i ett av sina videobudskap att kyrkan är och förblir med sitt folk där hon behövs som mest, för att omfamna personer och hjälpa till att lindra lidandet, precis som påven ber om.

Matutdelning och hjälp till kvinnor

Kyrkoherde S:t Nicolai kyrka i Kiev, oblatfader Pavlo Vyshkovkyi, berättar att många troende och volontärer hjälper dem som har det svårt. Köerna är långa vid matutdelningen. Fr. Pavlo berättar att många har närmat sig sakramenten och öppnat sig för tron: “Herren verkar även i svåra stunder”.

Under många demonstrationer på den internationella kvinnodagen, den 8 mars, vände man tankarna till de ukrainska kvinnorna och särskilt dem som ensamma eller tillsammans med sina barn flyr från sitt land. Många kvinnor har tagit sin tillflykt till systrarna av försynen i Moldavien. Sr. Rosetta Benedetti berättar för Vatican News att kvinnorna som systrarna tar emot är rädda och fysiskt och psykiskt trötta. Kvinnorna erbjuds boende, mat och kläder och systrarna försöker att finnas till hands och hjälpa dem, som i vissa fall är dokumentlösa, att ta sig vidare bort från kriget.