Mor- och farföräldrar och äldre för en ömhetsrevolution - påvens budskap

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

Det är en prövningarnas tid i världen med pandemi och krig, men se upp för andra epidemier och andra former av våld som hotar den mänskliga familjen och vårt gemensamma hem – det skriver påven Franciskus i sitt budskap inför den andra Världsdagen för far- och morföräldrar och de äldre, som firas den 24 juli på temat “Ännu i hög ålder skjuter de skott” (Ps 92:15).

En form av våld, förklarar påven, är att glömma bort de äldre och tänka att de inte har något att ge. Orden i temat som kommer från psaltaren, ”Ännu i hög ålder skjuter de skott, de är fulla av sav och kraft”, förklarar påven går mot strömmen mot det som man idag tänker om ålderdomen, men även mot många äldres uppgivna attityd.

Välsignade ålderdom

Påven skriver att ålderdomen kan skrämma många och ses som en sjukdom och att detta kan leda till att unga undviker kontakt med äldre. Man förvisar äldre till strukturer som tar hand om dem och omfamnar på detta sätt “slit-och-släng-kulturen” som tillåter en uppdelning mellan ”vi” och ”dem”, förklarar påven.

Men ett långt liv är i själva verket, som skriften lär, en välsignelse och de gamla är inte utstötta från vilka man kan ta avstånd, utan levande tecken på Guds välvilja som skänker liv i överflöd. Välsignat är det hem som tar hand om en äldre! Välsignad är den familj som hedrar sina far- och morföräldrar!  

En gåva

Påven skriver att hög ålder är svår att förstå, för att man är oförberedd och har svårt att acceptera den - man planerar visserligen för assistans, men inte för existens. 

Vi upptäcker att det att bli äldre inte bara är en naturlig försämring av kroppen eller den oundvikliga tidens gång, utan en gåva av ett långt liv. Åldrande är inte en fördömelse, utan en välsignelse!

Inte bara titta på

Vi måste lära oss att vara aktiva, betonar påven, och även på andligt plan genom flitig läsning av Guds ord, daglig bön, sakramenten och deltagande i liturgin samt vårda relationen till Gud och andra. 

Allt detta kan hjälpa oss att inte bara känna oss som åskådare av världens teater och att inte begränsa oss till att inte sitta och titta ut från balkongen eller från fönstret. Genom att i stället skärpa våra sinnen för att känna igen Herrens närvaro blir vi som "grönskande olivträd i Guds hus" och kan bli en välsignelse för dem som bor intill oss.

En obeväpnad revolution

Påven ber de äldre om att vara mästare i att leva fredligt och ta hand om de svagaste och påminner om att det kommer att vara de ödmjuka, inte de aggressiva, som kommer att ärva landet (jfr Matt 5:5).

Och vi, far- och morföräldrar och äldre, har ett stort ansvar: att lära vår tids kvinnor och män att se andra med samma förståelse och ömma blick som vi vänder till våra barnbarn. Vi har finslipat vår mänsklighet genom att ta hand om vår nästa och idag kan vi vara lärare i ett fridfullt sätt att leva och uppmärksamt för de svagaste.

Lidande barns väktare

De äldre är också kallade att vårda världen.

Låt oss – som helige Josef, den ömme och omtänksamme fadern -  i våra hjärtan vaka över de små från Ukraina. Afghanistan och Sydsudan…

I denna medvetenhet om att vi inte kan rädda oss ensamma och om glädjen i att dela brödet, är de äldre kallade att vittna om för dem som tror att framgång uppnås genom att ställa sig emot andra, betonar påven.

Besöka de äldre

Avslutningsvis inbjuder han församlingar och kommuniteter att fira Världsdagen för far- och morföräldrar och de äldre genom att besöka dessa hemma eller på de hem där de bor och förklarar att ett möte kan leda till vänskap. Låt oss se till att ingen är ensam den dagen, uppmanar påven: ett besök hos ensamma äldre är vår tids barmhärtighetsverk.

Låt oss be Vår Fru, ömhetens Moder, att göra oss alla till ömhetsrevolutionens upphovsmän, för att tillsammans befria världen från ensamhetens skugga och krigets demon.