Mässa i Edmonton. Påven: Skym inte förfädernas härlighet

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

Den 26 juli inleder påven Franciskus sitt program med att fira mässan i Commonwealth Stadium i Edmonton med omkring 50 000 troende. Denna dag präglas av firandet av heliga Anna och helige Joakim, jungfru Marias föräldrar. I synnerhet heliga Anna vördas högt av de troende bland Kanadas urfolk och under eftermiddagen deltar också påven i den traditionella pilgrimsfärden till sjön som bär hennes namn, Lac Ste. Anne.

Efter en lång tur med påvemobilen i stadion samt i den närliggande Clarke Stadium, inleds mässan som hålls på engelska och latin. Efter läsningarna ur Jesus Syraks vishet 44:1-8. 10-15, ”Deras namn lever för alltid”, och Matt 13:16-17, “Många profeter och rättfärdiga har längtat efter att få se det ni ser”, predikar påven.

”Idag är det Jesu morföräldrars festdag. Herren har velat att vi skulle träffas så många just vid detta så kära tillfälle för er och för mig. I Joakims och Annas hem lärde lille Jesus känna sina äldre och upplevde morföräldrarnas närhet, ömhet och visdom. Även vi tänker på våra far- och morföräldrar och reflekterar över två viktiga sidor”

Barn av en historia att vårda

”Vi är barn av en historia att vårda”, är den första sidan som påven talar om och förklarar att vi tack vare de äldre fått lära oss att det goda, ömheten och visdomen är mänsklighetens stabila rötter. Hos dem har vi andats in evangeliets doft och tack vare dem har vi upptäckt tron i hemmet och familjen. Påven påminner om att vården av historien vi kommer ifrån, handlar om att inte skymma de äldres härlighet. Det betyder att vi inför våra val, frågar oss vad våra förfäder skulle ha gjort i vårt ställe.

Hantverkare av en historia att bygga

Påven säger att vi förutom att vara barn av en historia att vårda är "hantverkare av en historia att bygga". “Mysteriet med människans liv är detta: vi är alla någons barn, skapat och format av någon, men som vuxna är vi också kallade att vara skapande, någon annans fäder, mammor och mor- och farföräldrar”. Livet kommer från rötterna, ut i grenarna, bladen, blommorna och frukten – från rot till frukt, påminner påven. Våra äldre har önskat en rättvisare och mer solidarisk värld och de har kämpat för att ge oss en framtid och Herren vill att vi ska vara hantverkare av en ny historia, vävare nytt hopp, byggare av framtiden och arbetare för fred, förklarar påven.

Dialog mellan generationerna

Han ber om Joakim och Annas förböner för oss, för att vårda historien som har skapat oss och bygga en skapande historia för en bättre framtid:

“En framtid där de äldre inte ‘kastas bort’ för att de funktionellt ‘inte längre behövs’; en framtid som inte bedömer människors värde bara efter vad de producerar; en framtid som inte är likgiltig för dem som med åldern behöver mer tid, lyssnande och uppmärksamhet; en framtid där ingen upprepar historien om våld och marginalisering som drabbat våra inhemska bröder och systrar. Det är en framtid som är möjlig om vi, med Guds vilja, undviker att bryta bandet med dem som har levt innan oss och skapar dialogen med dem som kommer efter oss: unga och äldre, mor- och farföräldrar och barnbarn tillsammans.