Påven: Synoden, helig Ande som befriar kyrkan från världslighet
Katarina Agorelius – Vatikanstaten
Påven Franciskus tog den 14 oktober emot deltagarna i själavårdande dagar för fransktalande katolska gemenskaper i världen, som pågår denna vecka i Rom, och där de uppmanas att reflektera över kyrkans synodala process.
“Styrkta av vår kulturella mångfald och skillnaderna i inställning till tron blir vi experter på konsten att möta andra”, sa påven. ”Ett möte kan förändra ett liv och evangeliet är fullt av dessa möten med Kristus som lyfter och läker. Mötet kräver öppenhet, mod, vilja att låta sig utmanas av den andres berättelse.”
Den synodala vägen är att lyssna på den heliga Anden
Påven hänvisade till Apostlagärningarna, som berättar om Jesu lärjungar samlades i bön efter hans himmelsfärd, och underströk vikten av att lyssna på det som den heliga Anden vill säga kyrkan. Vad gäller den pågående synodala vägen, förklarade han, handlar den om en andlig och kyrklig urskiljning genom, framför allt, tillbedjan och bön.
”Synodaliteten förutsätter lyssnande: vi måste utveckla lyssnandet i kyrkan. Det är så Gud visar oss vägen att följa, får oss att gå ur våra vanor och kallar oss att ta nya vägar, som Abraham. Vi behöver lyssna på Gud som talar till oss, och inte bara höra honom på ett distraherat sätt”.
Synoden är inte ett parlament
Om det inte finns ett lyssnande, observerar påven, riskerar man att förminska denna nådens tid till ett möte eller ett slags parlament.
”För att vara tydlig, synoden är inte ett parlament … för att synodens viktigaste person är den heliga Anden. … Synoden är en nådens tid, en process som vägleds av den heliga Anden som gör allting nytt, befriar oss från det världsliga, från vår instängdhet, från våra repetitiva pastorala mönster och från rädsla. Den kallar oss att fråga oss vad Gud vill säga oss i denna tid, idag, och om riktningen han vill leda oss mot.”
Den heliga Anden ger oss modet att förkunna och vittna
Påven talade om hur apostlarna på pingstdagen fylldes av helig Ande och befriades från sina rädslor och blev redo att åta sig de uppdrag de hade fått. Påven sa:
”Anden, som bor i oss, skyddar mot ett inre åldrande och gör oss modiga att föra Evangeliet till alla på alltid nya sätt. Vi kristna får inte nöja oss med att vara upplysta och uppflammade av Anden och berikade av dess gåvor, utan att känna oss kallade att förmedla denna eld och vittna om ’Guds under’ i vårt liv genom värdet i våra möten, vårt lyssnande och vår broderliga kärlek.”
Påven Franciskus underströk slutligen vikten av att låta sig ledas av den heliga Anden, för att vara en utåtriktad kyrka, som inte är rädd för att gå mot främlingen", som väntar på det glada budskapet.
