PÅVEN

Påvens audiens: "Känna sig själv för att försvara sig mot djävulens manipulationer"

Under sin katekes vid den allmänna audiensen uppmuntrade påven Franciskus kristna att sträva efter självkännedom genom att engagera sig i en tålmodig självrannsakan för att upptäcka vad vi är mest känsliga för, samt att inse vad som verkligen är viktigt för oss.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Påven Franciskus fortsatte sin serie trosundervisningar med temat urskillning under sin allmänna audiens på onsdagen.

Han riktade sig till de troende närvarande och framhöll att en god urskillning kräver självkännedom eftersom "den involverar våra mänskliga förmågor: minne, intellekt, vilja, känslor."

"Ofta vet vi inte hur vi ska göra en urskiljning eftersom vi inte känner oss själva tillräckligt bra, och därför vet vi inte vad vi verkligen vill", sa påven.

Dialogen mellan trons och en mänsklig dimension

Påven Franciskus noterade att underliggande andliga tvivel och kallelsekriser inte sällan är en otillräcklig dialog mellan troslivet och våra mänskliga, kognitiva och affektiva dimensioner.

Han visade detta genom att hänvisa till en andlig författare som underströk hur många svårigheter gällande urskillning tyder på problem av ett annat slag, som måste erkännas och utforskas.

Författaren uttryckte sin övertygelse om att det största hindret för sann urskillning och för sann tillväxt i bön inte är Guds immateriella natur, utan det faktum att "vi inte känner oss själva tillräckligt och inte ens vill känna oss själva som vi verkligen är". Att "nästan alla av oss gömmer oss bakom en mask, inte bara inför andra, utan även för oss själva när vi tittar oss i spegeln."

"Att glömma Guds närvaro i våra liv går hand i hand med okunnighet om oss själva, om våra personlighetsdrag och våra djupaste önskningar."

Att känna oss själva

Att känna oss själva är inte svårt, men det är mödosamt”, bekräftade påven Franciskus.

"Det innebär en tålmodig självrannsakan. Det kräver förmågan att stanna upp, att "avaktivera autopiloten", att skaffa sig medvetenhet om vårt sätt att agera, om de känslor som finns inom oss, om de återkommande tankar som påverkar oss, ofta omedvetet.

Och vidare, fortsatte han, kräver det att man skiljer mellan känslor och andliga förmågor, skiljer mellan "jag känner" och "jag är övertygad om" och att veta att "jag känner" inte är detsamma som "jag vill."

På detta sätt, förklarade påven, kommer vi att inse att synen vi har på oss själva och verkligheten ibland är något förvriden.

Påven insisterade på att "att inse detta är en nåd!" för mycket ofta kan det hända att felaktiga övertygelser om verkligheten, baserade på tidigare erfarenheter, starkt påverkar oss, vilket begränsar vår frihet att sträva efter det som verkligen är viktigt i våra liv.

Andliga "lösenord" och frestelser

Påven Franciskus förklarade att på samma sätt som lösenord krävs för att komma in i program i vår informationsteknologiska tid, har även det andliga livet "lösenord", - ord som "rör hjärtat eftersom de hänvisar till det vi är mest känsliga för."

Han varnade för att frestaren också känner till dessa lösenord och därför är det viktigt att vi också känner till dem för att undvika att befinna oss "där vi inte vill vara" eftersom "frestelser inte nödvändigtvis antyder dåliga saker, utan ofta slumpmässiga saker, presenterade med överdriven betydelse.”

På detta sätt, förklarade påven, hypnotiserar frestelsen oss med attraktionen som dessa saker rör i oss, saker som är vackra men illusoriska, som inte kan leverera vad de lovar, vilket lämnar oss i slutändan med en känsla av tomhet och sorg. Dessa kan omfatta betyg, karriärer, relationer – saker som är berömvärda i sig, men som, om vi inte är fria, gör att vi riskerar att hysa orealistiska förväntningar.

"Från detta missförstånd kommer ofta det största lidandet, eftersom ingen av dessa saker kan vara garantin för vår värdighet", sa påven och betonade vikten av att känna oss själva och vad vi är mest känsliga för, så att vi kan skydda oss från dem som presenterar sig själva med övertygande ord för att manipulera oss, samt för att kunna inse vad som verkligen är viktigt för oss.

Samvetsrannsakan

Påven Franciskus upprätthöll sedan samvetsrannsakan som ett hjälpmedel på denna väg.

Han beskrev det som "den goda vanan att lugnt tyda vad som händer i vår tid, lära oss att notera i våra utvärderingar och val vad vi lägger mest vikt vid, vad vi söker och varför, och vad vi så småningom hittar."

Det hjälper oss också att lära oss att "känna igen vad som tillfredsställer hjärtat", betonade påven, för "endast Herren kan ge oss bekräftelsen om vad vi är värda" och "det finns inget hinder eller misslyckanden som kan förhindra hans ömma omfamning."

Avslutningsvis underströk påven Franciskus att bön och självkännedom gör det möjligt för oss att växa i frihet, eftersom de är grundläggande delar av det kristna livet, såväl som värdefullt för att hitta sin plats i livet.