Påven vid audiensen: Kom ihåg det lidande folket i Jemen
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
Påve Franciskus talade till de samlade på Petersplatsen vid onsdagens allmänna audiens, och fortsatte sin katekes om apostolisk iver. Med hänvisning till dagens läsning noterade påven att "idag vänder vi inte blicken till en gestalt, utan till den skara martyrer, män och kvinnor i alla åldrar, språk och nationer som har gett sina liv för Kristus."
Martyrer, frukter i Herrens vingård
På tal om martyrer betonade påven Franciskus att de inte borde ses som "hjältar" som agerade individuellt, utan snarare "som mogna och utmärkta frukter i Herrens vingård", kyrkan.
Påven Franciskus tillade att när kristna deltar i det eukaristiska firandet, "leds av den Helige Anden att sätta kärlekens mysterium som grundval i sina liv", som Herren Jesus som har gett sitt liv för dem, och därför de kan och bör även de ge sina liv för honom och för sina bröder och systrar.
Kyrkans martyrer
Påven uppmanade till att "minnas alla martyrerna under kyrkans liv och historia." Han förklarade att kristna martyrer är fler i vår tid än under de första århundradena, och påminde om att Andra Vatikankonciliet "påminner oss om det 'martyrskap, genom vilket lärjungen blir lika sin Herre som fritt accepterade döden för världens räddning, och att när man blir honom lik honom i blodsutgjutelsen, uppskattas det av kyrkan som en stor gåva och som det största beviset på kärlek.
År av krig i Jemen
Som avslutning på sin katekes vände påven Franciskus blicken till vår tids kristna trosvittnen över hela världen, med särskild uppmärksamhet till Jemen, "ett land som har sårats i många år av ett fruktansvärt, bortglömt krig, som har orsakat så många dödsfall och fortfarande leder till att många lider, särskilt barn.”
Ett lysande exempel på självutgivande bland de som tjänar Kristus i den lidande nationen, fortsatte påven, är Barmhärtighetsmissionärerna som "ännu idag är närvarande i Jemen, där de erbjuder hjälp till sjuka äldre och personer med funktionsnedsättning."
De, sa påven, välkomnar alla, oavsett religion, "eftersom kärlek och broderskap inte har några gränser. Man får aldrig döda i Guds namn, för, för honom är vi alla bröder och systrar. Tillsammans kan vi ge våra liv för andra.”
Må vi aldrig tröttna
Slutligen bad påven att vi skulle be, "att vi inte tröttnar på att vittna om evangeliet i tider av vedermödor" och att "alla helgon och heliga martyrer ska vara fredens och försoningens frön mellan folken för en mer mänsklig och broderlig värld, medan man väntar på att himmelriket ska manifesteras fullt ut, då Gud kommer att vara allt i alla.”