Påven i Marseille: Migration måste hanteras med mänsklighet
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
I det andra offentliga evenemanget under sin apostoliska resa till Marseille deltog påven Franciskus på fredagskvällen vid ett interreligiöst möte som samlade samfund och organisationer som är involverade i vården av sjöfolk, migranter och flyktingar, vid den franska stadens minnesmärke över sjömän och migranter som förlorat sina liv till havs.
Bland de som deltog i sammankomsten, framför basilikan i Notre Dame de la Garde, var medlemmar av den interreligiösa icke-statliga organisationen Marseille Espérance, och delegationer från katolska Stella Maris, Caritas Gap-Briançon och nätverket Associations de secours en mer pour un temps de prière pour les migrants morts en mer (Sjöräddningsföreningar för bönen för migranter som miste livet till sjöss), samt medlemmar i stiftets pastoralvård för migranter.
Migranter som dör i Medelhavet är inte bara siffror
I sina ord till de samlade upprepade påven Franciskus det akuta behovet av att ta itu med migrationens tragedier, som har förvandlat Medelhavet till en "kyrkogård", med konkreta handlingar, inte ord, utan, viktigast av allt, med mänskligheten.
Han underströk att migranter som mister livet till havs i sökandet efter en bättre framtid är inte bara siffror, utan människor med ansikten och namn som flyr från konflikter, fattigdom och miljökatastrofer.
"Låt oss inte vänja oss vid att betrakta nyheter om skeppsvrak och dödsfall till sjöss som siffror: nej, de är namn och efternamn, de är ansikten och historier, de är trasiga liv och krossade drömmar."
Mänsklighet och solidaritet en plikt
I denna tidens stora migrationskris, sa påven, befinner sig migranter i en korsväg mellan liv och död, vilket huvudpersonen i boken "Hermanito" ("Lillebror") påminner om, som handlar om en farlig resa från Guinea till Europa.
"Å ena sidan ser man broderskapet, som får den mänskliga gemenskapen att blomstra med godhet, å andra sidan likgiltigheten, som gör Medelhavet till kyrkogård."
Påven underströk att, att rädda människor i fara till sjöss är en plikt både för mänskligheten och civilisationen. "Gud kommer att välsigna oss, om vi på land och till sjöss vet hur vi ska ta hand om de svagaste, om vi kan övervinna rädslans förlamning och ointresset som med sammetshandskar dömer andra till döden", sa påven.
”Vi får inte bli uppgivna när vi ser människor behandlas som varor, fängslade och torterade på grymt sätt; vi får inte acceptera skeppsvraken, orsakade av den grymma handeln och likgiltighetens fanatism. Människor som riskerar att drunkna när de överges på vågorna måste räddas. Det är mänsklighetens plikt; det är civilisationens plikt!”
Troende kallade för att föregå med gott exempel
För att ta itu med krisen, fortsatte påven Franciskus, är representanter för olika religioner, och specifikt för de tre abrahamitiska monoteismerna runt Medelhavet, som alla lär ut gästfrihet och kärlek till främlingen i Guds namn, kallade att föregå med gott exempel.
"Vi troende måste vara exemplariska i ömsesidigt, broderligt välkomnande", betonade han och fördömde "extremismens och fundamentalismens ideologiska pest som gör det autentiska samhällslivet korrupt."
