Påvens Angelus: Tro och vardagsliv är intimt förbundna
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
Till de som frestas att tänka att tro och vardagsliv inte har med varandra att göra, sa påven Franciskus att detta ärligt talat inte är sant.
Han gjorde denna observation under sin Angelus reflektion på söndagen inför de troende samlade på Petersplatsen, när han reflekterade över dagens läsning ur Matteusevangeliet. Han underströk också att vi tillhör Herren och inte någon jordisk makt.
Evangelieläsningen berättar om fariséer som förenar sig med Herodes anhängre, "för att gillra en fälla för Jesus", förklarade påven.
De går till honom och frågar: "Är det tillåtet att betala skatt till Caesar eller inte?" (Mt 22:17). Det är ett knep: om Jesus legitimerar skatten, ställer han sig på sidan av en politisk makt som folket inte stöder, medan om han säger att man inte ska betala den kan han anklagas för uppror mot den romerska kejsaren.
Men, påminde påven, Jesus undkommer denna snara genom att be dem visa honom ett mynt. Det bär kejsarens bild, och han säger till dem: "Ge därför kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud" (v. 21).
Och påven frågade: "Vad betyder detta?"
Tro och vardagsliv är inte åtskilda
Dessa Jesu ord, observerade påven, har blivit "vanliga", "ibland har de använts felaktigt, eller åtminstone begränsat" för att tala om "relationerna mellan kyrka och stat, kristna och politiken; ofta tolkas de som att Jesus ville skilja "Caesar" från "Gud", det vill säga jordisk från andlig verklighet."
"Ibland tänker vi också på det här sättet: tron med dess utövningar är en sak, och det dagliga livet är en annan. Detta är en form av "schizofreni", som om tron inte hade något att göra med det verkliga livet..."
I verkligheten, påpekade påven, vill Jesus hjälpa oss att placera "Caesar" och "Gud" var och en på sin rätta plats.
"Vi tillhör Herren"
Jesus, betonade påven, "bekräftar den grundläggande verkligheten: att människan tillhör Gud: hela människan och varje människa."
Detta betyder, resonerade han, att vi inte tillhör någon jordisk verklighet, någon "Caesar" i denna världen.
"Vi är Herrens, och vi får inte vara slavar under någon jordisk makt."
Även om kejsarens bild kan vara ingraverad på myntet, är det nyckeln till att komma ihåg att våra liv "är präglade med Guds avbild, och den får ingenting och ingen skymma."
Frågor att fundera över
"Världsliga saker", sa påven Franciskus, kan "tillhöra Caesar", "människan och världen själv tillhör Gud: glöm inte detta!"
Jesus, återställer var och en av oss vår egen identitet.
Påven uppmanade sedan de troende att fråga sig om de har denna förståelse eller om vi behöver övervinna något personligt hyckleri.
"På den här världens mynt," sa han, "finns bilden av Caesar, men vilken bild bär du inom dig? Vems är bilden på ditt liv?"
"Kommer vi ihåg", fortsatte han, "att vi tillhör Herren, eller låter vi oss formas av världens logik och därför gör arbete, politik och pengar till våra idoler som ska dyrkas?"
Påven Franciskus avslutade med att be att den saliga Modern "hjälpa oss att erkänna och hedra vår och varje människas värdighet".
