Påven till Världsekonomiskt forum: Fortfarande svält. Hur är detta möjligt?
Katarina Agorelius – Vatikanstaten
Hur är det möjligt att människor i dagens värld fortfarande dör av hunger, utnyttjas, döms till analfabetism, saknar grundläggande medicinsk vård och blir hemlösa? Det skriver påven Franciskus i sitt meddelande till Världsekonomiskt forum i Davos, som lästes upp att kardinal Peter Turkson, ordförande för de påvliga akademierna för vetenskap och samhällsvetenskap.
Temat för den 54:e upplagan av Världsekonomiskt forum i Davos 15-19 januari 2024 är ”Återupprätta förtroendet” och omkring 3 000 företrädare för politik och ekonomi från 120 länder deltar.
Oroande klimat av internationell instabilitet
Påven belyser ett mycket oroande klimat av internationell instabilitet och en alltmer sargat värld, där miljoner människor - män, kvinnor, fäder, mödrar, barn - vars ansikten oftast är okända, fortsätter att lida, inte minst av effekterna av långvariga konflikter och regelrätta krig. Dessa lidanden - påpekar han och upprepar sin reflektion till den diplomatiska kåren den 9 januari - förvärras av det faktum att moderna krig inte längre bara äger rum på väldefinierade slagfält, och de berör inte heller bara soldater.
I ett sammanhang där skillnaden mellan militära och civila mål inte längre verkar respekteras, finns det ingen konflikt som inte på något sätt urskillningslöst drabbar civilbefolkningen.
Orättvisor som ligger till grund för konflikter
Påvens förhoppning är att diskussionerna under mötet i Davos kommer att uppmärksamma det brådskande behovet av att främja social sammanhållning, broderskap och försoning mellan grupper, samhällen och stater, för att ta itu med de utmaningar vi står inför. Den första av dessa utmaningar är fred och för att uppnå den är det inte bara nödvändigt att lägga undan krigsredskap, utan också att ta itu med de orättvisor som ligger till grund för konflikterna, betonar påven. Först och främst hunger, som fortsätter att drabba hela regioner i världen, medan andra präglas av ett överdrivet slöseri med mat.
Utnyttjandet av naturresurserna fortsätter att berika ett fåtal, medan hela befolkningar, som är de naturliga arvtagarna av dessa resurser, lämnas i ett tillstånd av ofrihet och fattigdom.
Påven ställer frågan: Hur kan vi då bortse från "det utbredda utnyttjandet av män, kvinnor och barn som tvingas arbeta för låga löner och berövas verkliga utsikter till personlig utveckling och yrkesmässig tillväxt"?
Framåtblickande och etiskt sunda globaliseringsmodeller
Dessa fenomen berör inte bara vissa länder utan hela världen, eftersom globaliseringen tydligt visar det ömsesidiga beroendet mellan världens nationer och folk, betonar påven och att detta har en grundläggande moralisk dimension, som måste göra sig gällande i de ekonomiska, kulturella, politiska och religiösa diskussioner.
I en värld som alltmer hotas av våld, aggression och splittring är det viktigt att stater och företag förenas i främjandet av framåtblickande och etiskt sunda globaliseringsmodeller, som till sin natur måste underordna strävan efter individuell makt och vinning, vare sig den är politisk eller ekonomisk, det gemensamma goda för vår mänskliga familj, och prioritera de fattiga, de behövande och dem i de mest utsatta situationerna.
Företagens och finansvärldens roll
Slutligen riktar påven sin blick mot företags- och finansvärlden, som idag verkar i allt bredare ekonomiska sammanhang, där länder har en begränsad förmåga att styra de snabba förändringarna i internationella ekonomiska och finansiella relationer. Just därför måste företagen i allt högre grad vägledas mot en rättvis vinst och höga etiska normer, särskilt när det gäller mindre utvecklade länder som inte får bli utlämnade till missbrukande eller rovgiriga finansiella system.
Autentisk och global utveckling, med risk för tillbakagång i områden med framsteg
Vad som behövs enligt påven, är en autentisk och global utveckling med risk för tillbakagång även i områden som hittills kännetecknats av ständiga framsteg. Det finns ett tydligt behov av internationell politisk handling genom samordnade åtgärder för att effektivt sträva efter målen fred och utveckling.
Det är viktigt att mellanstatliga strukturer effektivt kan kontrollera och styra den ekonomiska sektorn, eftersom det gemensamma goda är ett mål som ligger utom räckhåll för enskilda stater, även de som är dominerande när det gäller makt, välstånd och politisk styrka.
Dessutom, skriver påven Franciskus, är internationella organisationer kallade att garantera den jämlikhet som är grunden för allas rätt till full utveckling, samtidigt som legitima skillnader respekteras.
Påven uppmanar till att ta upp tidigare generationers kamp och framgångar och sikta högre och högre och att godhet, kärlek, rättvisa och solidaritet inte uppnås en gång för alla, utan måste omsättas i praktiken varje dag.