Påven till den diplomatiska kåren: Stoppa alla krig. Brott att bryta mot den humanitära rätten

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Påven Franciskus tog måndagen den 8 januari emot den diplomatiska kåren ackrediterad till den Heliga stolen för det traditionella mötet under det nya årets första dagar. I sitt tal räknade han upp de tragedier som plågar dagens värld. 

Ofattbart lidande

Han talade om sin sorg över Ukraina och sin oro över dramerna i södra Kaukasus och i olika regioner i Afrika, sin oro över krisen i Nicaragua, som särskilt påverkar den katolska kyrkan. Och om sin chock över den konflikt som har brutit ut i Mellanöstern, efter Hamas brutalitet i Israel och det militära svaret i Gazaremsan.

Vi blev alla chockade av terroristattacken den 7 oktober mot befolkningen i Israel, där så många oskyldiga människor skadades, torterades och dödades på ett fruktansvärt sätt, och många togs som gisslan. Detta löser inte problemen mellan folken, snarare blir det svårare och orsakar lidande för alla. Det har i själva verket utlöst ett starkt israeliskt militärt svar i Gaza som har lett till att tiotusentals palestinier har dödats, de flesta civila, däribland många barn, ungdomar och unga människor, och har orsakat en mycket allvarlig humanitär situation med ofattbart lidande.

En global konflikt

2024 har just börjat och i stället för att hoppas på ett fredens år har det inletts med konflikter och splittring, sa påven och påminde om att de miljontals personer som får betala det högsta priset för dessa är män, kvinnor, fäder, mödrar, barn, vars ansikten oftast är okända för oss och som vi ofta glömmer.

Världen genomkorsas av ett ökande antal konflikter som långsamt förvandlar det som jag upprepade gånger har kallat "ett tredje världskriget i bitar" till en verklig global konflikt.

Krigsförbrytelser

Påven talade om aktuella utmaningar som migration, vapenindustrin och det "omoraliska" i kärnvapentillverkning och innehav, klimatkrisen, artificiell intelligens, surrogatmödraskap, genusteori, antisemitism, antikristen förföljelse. Han uppmanade sedan till fred, "ett förhållningssätt" som kan uppnås genom socialpolitisk och interreligiös dialog, genom utbildning och framför allt genom full respekt för humanitär rätt, "det enda sättet att skydda människovärdet i krigssituationer", för vilket det krävs ett större engagemang från det internationella samfundet.

Vi får inte glömma att allvarliga brott mot internationell humanitär rätt är krigsförbrytelser och att det inte räcker med att upptäcka dem, utan att vi måste förhindra dem.

Och "även när det gäller att utöva rätten till självförsvar", la påven till, "är det viktigt att hålla sig till en proportionerlig användning av våld".

Eld upphör och frisläppande av gisslan, bistånd till Gaza

Påven tackade dekanen för den diplomatiska kårens, Cyperns ambassadör George Poulides, för hans inledande ord om behovet av fred och övergick sedan till sin reflektion om just freden. Detta är "en tidpunkt i historien då den alltmer hotas, försvagas och delvis går förlorad". Tanken gick särskilt till Israel och Palestina för vilka påven, liksom i varje offentligt tal under de senaste tre månaderna, upprepar sin oro och fördömande av "varje form av terrorism och extremism".

Jag upprepar min vädjan till alla inblandade parter om eldupphör på alla fronter, inklusive Libanon, och om omedelbart frisläppande av all gisslan i Gaza. Jag uppmanar den palestinska befolkningen att ta emot humanitärt bistånd och att ge sjukhus, skolor och gudstjänstlokaler allt nödvändigt skydd.

Samtidigt bad påven att "den palestinska befolkningen skall få humanitär hjälp och att sjukhus, skolor och gudstjänstlokaler skall få allt nödvändigt skydd". Han uppmanade sedan det internationella samfundet att "beslutsamt sträva efter en lösning med två stater, en israelisk och en palestinsk", samt "en internationellt garanterad särskild status för staden Jerusalem, så att israeler och palestinier slutgiltigt kan leva i fred och säkerhet".

Påvens oro för Syrien, Libanon och Myanmar

Konflikten i Gaza destabiliserar en region som redan är bräcklig och präglad av spänningar, fortsatte påven och nämnde folket i Syrien, för vilket han efterlyste "nya lösningar" så att de "inte längre behöver lida på grund av internationella sanktioner", och Libanon, som önskar övervinna det "institutionella dödläget" som tvingar landet på knä: "Må cedrarnas land snart få en president".

När det kommer till den asiatiska kontinenten uppmärksammade påven Myanmar och manade till alla ansträngningar för att "ge hopp till detta land och en värdig framtid för de yngre generationerna", och han påminde om den humanitära nödsituationen för Rohingyafolket. I Asien saknas det dock inte "tecken på hopp" och resan till Mongoliet i september var en bekräftelse på detta, sa påven.

Få ett slut på det infekterade kriget i Ukraina

Påven tackade också för den apostoliska resan till Ungern - en resa "in i Europas hjärta" där man kände "närheten av en konflikt som vi inte skulle ha trott var möjlig i 2000-talets Europa". Det är "Ryska federationens storskaliga krig mot Ukraina"; efter nästan två år har "den efterlängtade freden fortfarande inte lyckats hitta en plats i sinnen och hjärtan, trots de oräkneliga offren och den enorma förstörelsen", kritiserade påven Franciskus.

En konflikt som blir alltmer fastlåst, till skada för miljontals människor, kan inte tillåtas fortsätta utan måste få ett slut genom förhandlingar, i enlighet med internationell rätt.

Oro för Kaukasus och Afrika

Påven sa sig även vara bekymrad över "den spända situationen" mellan Armenien och Azerbajdzjan, där han uppmanade till undertecknande av ett fredsavtal, samt över "miljoner människors lidande på grund av de många humanitära kriserna i flera länder söder om Sahara". Till detta läggs "konsekvenserna av militärkupper" i vissa länder - 8 på 3 år, inklusive Mali, Niger och Burkina Faso - och "valprocesser som kännetecknas av korruption, hot och våld". Påven upprepade sin uppmaning om ett slut på striderna i Tigray, våldet i Etiopien och för stabilitet på Afrikas horn. Han nämnde sedan Sudan, där vi efter månader av inbördeskrig "fortfarande inte kan se en utväg", och situationen för fördrivna personer i Kamerun, Moçambique, Demokratiska republiken Kongo och Sydsudan. De två sistnämnda länderna besökte han i början av 2022.

Appell för Nicaragua

Den Helige Fadern riktade blicken mot Nord- och Sydamerika och i synnerhet situationen i Nicaragua, som han sa väcker stor "oro". Det är en "utdragen kris med smärtsamma konsekvenser för det nicaraguanska samhället som helhet, och i synnerhet för den katolska kyrkan", förklarade påven. 

Den Heliga Stolen upphör inte att uppmana till en respektfull diplomatisk dialog för katolikernas och hela befolkningens bästa.

Civila offer är inte oavsiktliga skador

Med blicken fäst på de många, alltför många, aktuella konflikterna beklagade påven de urskillningslösa attackerna mot civila: "Det verkar inte längre gå att skilja mellan militära och civila mål", sa han och nämnde det som händer i Ukraina och Gaza som "tydliga bevis". "Kanske inser vi inte att civila dödsoffer inte är 'oavsiktliga skador'. Det är män och kvinnor med för- och efternamn som förlorar sina liv. De är barn som blir föräldralösa och berövas en framtid. Det är människor som lider av hunger, törst och kyla eller som lemlästas av kraften i moderna vapen.

Om vi kunde se var och en av dem i ögonen, kalla dem vid namn och berätta deras personliga historia, skulle vi se på krig för vad det är: inget annat än en enorm tragedi och "en meningslös massaker", som slår mot värdigheten hos varje person på denna jord.

Omoraliskt att tillverka och inneha kärnvapen

Men om dessa krig fortsätter är det också tack vare den enorma tillgången på vapen, påpekade påven. "En nedrustningspolitik måste föras eftersom det är vilseledande att tro att vapen har ett avskräckande värde. Tvärtom uppmuntrar tillgången till vapen deras användning och produktion. Och vapen "skapar misstro och avleder resurser".

Hur många liv skulle inte kunna räddas med de resurser som idag läggs på krigsmateriel? Vore det inte bättre att investera dem till förmån för verklig global säkerhet?

Påven återlanserade förslaget om "en världsfond för att slutgiltigt utrota hungern och främja en hållbar utveckling av hela planeten". Han pekade finger åt kärnvapenarsenaler och alltmer sofistikerade och destruktiva vapen, och upprepade återigen "det omoraliska i att tillverka och inneha kärnvapen". Slutligen uttryckte han hopp om att förhandlingarna om ett återupptagande av det så kallade Iranavtalet snart kommer att återupptas.

Hunger och exploatering av resurser orsakar konflikter

Allt detta skulle dock inte vara tillräckligt för att sträva efter fred, eftersom, konstaterade påven, "de grundläggande orsakerna till krig måste utrotas". Först och främst hunger, sedan exploateringen av naturresurser, "som berikar ett fåtal och lämnar hela befolkningar i misär och fattigdom". Det är sant att det finns "katastrofer som människan inte kan kontrollera", konstaterar Franciskus, som jordbävningarna i Marocko, Kina, Turkiet, Syrien eller översvämningarna i Libyen. "Det finns dock katastrofer som också kan tillskrivas människans handlingar eller försummelser och som allvarligt bidrar till den nuvarande klimatkrisen". En av dem är avskogningen i Amazonas.

Cop28 och multilateralism genom klimatfrågan 

Tankarna gick i detta sammanhang till Cop28 i Dubai, där påven inte kunde närvara på grund av akut bronkit. För påven var antagandet av slutdokumentet "ett uppmuntrande steg" eftersom det "visar att det, inför de många kriser vi upplever, finns en möjlighet att återuppliva multilateralismen genom hanteringen av den globala klimatfrågan".

Migranter, en fruktansvärd tragedi

Krig, fattigdom, övergrepp mot det gemensamma hemmet och migrationsfenomenet: det är de främsta orsakerna till att tusentals människor tvingas "lämna sitt land för att söka en framtid i fred och säkerhet". Påven gick igenom migrationsströmmarna världen över, som dem i Sahara, Darién-gapet och Medelhavet, som under det senaste decenniet har blivit "en stor kyrkogård" med en rad tragedier som också orsakats av "skrupelfria människosmugglare". Liksom i Marseille bad Franciskus att Mare Nostrum skulle bli "ett fredens laboratorium" och att ingen, inför denna "oerhörda tragedi", skulle förskansa sig "bakom rädslan för en 'invasion'".

Vi glömmer lätt att vi har att göra med människor med ansikten och namn och vi förbiser Mare Nostrums kallelse, som inte är att vara en grav, utan en plats för möten och ömsesidigt berikande mellan människor, folk och kulturer.

Inget land får lämnas ensamt i utmaningen med migrationen

Påven klargjorde att detta inte hindrar att "migrationen måste regleras" med respekt för kulturen, känsligheten och säkerheten i de länder som ansvarar för mottagande och integration. Å andra sidan måste "rätten att kunna stanna kvar i sitt eget land" också framhållas. Det viktiga, tilla påven, är att inget land "lämnas ensamt" inför denna utmaning.

Ingen kan heller tro att frågan kan hanteras separat genom mer restriktiv och repressiv lagstiftning, som ibland antas på grund av rädsla eller för att öka väljarnas samförstånd.

I detta avseende sa påven att han "med glädje" välkomnar EU:s antagande av den nya pakten om migration och asyl, där han dock noterar "vissa begränsningar", särskilt när det gäller "erkännandet av rätten till asyl" och "risken för godtyckliga frihetsberövanden".

Surrogatmödraskap, en beklaglig praxis

"Fredens väg kräver respekt för livet", sa påven vidare, "för varje mänskligt liv, med början hos det ofödda barnet i moderns livmoder, som inte får förtryckas eller bli en handelsvara". I detta avseende menade påven att det så kallade surrogatmoderskapet är "beklagligt", "grundat på utnyttjandet av en situation med materiella behov hos modern".

Ett barn är alltid en gåva och aldrig föremål för ett kontrakt.

Denna praxis bör förbjudas "på ett universellt plan", enligt påven. Han beklagade också det faktum att det, särskilt i västvärlden, finns en ihållande spridning av "en dödens kultur, som i namn av en låtsad fromhet förkastar barn, äldre och sjuka". Mänskligt liv måste alltid respekteras, insisterade han, eftersom det är vägen till fred.

Den "mycket farliga" genusteorin

Vägen till fred är också "respekt för mänskliga rättigheter", som tydligt formuleras i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som firar 75-årsjubileum. "Tyvärr", konstaterade påven, "har de senaste decenniernas försök att införa nya rättigheter, som inte helt överensstämmer med de ursprungligen definierade och som inte alltid är acceptabla, gett upphov till ideologiska koloniseringar". Dessa inkluderar genusteorin, som är "extremt farlig eftersom den suddar ut skillnader i sitt anspråk på att göra alla lika".

Sådana ideologiska koloniseringar orsakar sår och splittring mellan stater, i stället för att främja fredsbyggande.

Återuppliva den multilaterala diplomatins för närvarande försvagade strukturer

Dialog måste vara det internationella samfundets själ. I detta avseende beklagar påven "försvagningen" av den multilaterala diplomatins strukturer som skapades efter andra världskriget för att främja säkerhet och samarbete och som idag tvärtom "inte längre lyckas förena alla sina medlemmar runt ett bord".

Det finns en risk för "monadologi" och fragmentering i "klubbar" som bara släpper in stater som anses ideologiskt besläktade. Även dessa hittills effektiva organ, som fokuserar på det gemensamma goda och tekniska frågor, riskerar att förlamas på grund av ideologiska polariseringar och manipuleras av enskilda stater.

Viktigt att unga går till valurnorna

När det gäller politik påminde påven om att många stater att genomgå val i år: "Ett grundläggande ögonblick i ett lands liv, eftersom de tillåter alla medborgare att ansvarsfullt välja sina regeringar". Det är därför viktigt - påpekade han - att medborgarna, särskilt unga som kallas till valurnorna för första gången, "känner som sitt främsta ansvar att bidra till byggandet av det gemensamma goda, genom fritt och informerat deltagande i omröstningen".

Religionsfrihet och respekt för minoriteter

Utrymme gavs också åt temat interreligiös dialog, och därmed åt skyddet av religionsfrihet och respekt för minoriteter. Medan "antalet länder som antar modeller för centraliserad kontroll över religionsfriheten, med massiv användning av teknik" ökar, riskerar på andra platser - fördömer Francis - religiösa minoriteter "att utrotas" på grund av "en kombination av terroristhandlingar, attacker mot kulturarv och mer dolda åtgärder som spridningen av anti-konverteringslagar, manipulation av valregler och finansiella restriktioner".

Nej till antisemitism

Lika "oroande" är ökningen av antisemitiska handlingar under de senaste månaderna.

Jag upprepar än en gång att detta gissel måste utrotas från samhället, framför allt genom utbildning till broderskap och acceptans av den andre.

Över 360 miljoner kristna offer för förföljelse

Vidare fördömde påven den ökande förföljelsen och diskrimineringen av kristna, särskilt under de senaste tio åren, vilket inte sällan innebär "fenomen av långsam marginalisering och uteslutning från det politiska och sociala livet och från utövandet av vissa yrken, som förekommer även i traditionellt kristna länder". I allmänhet är mer än 360 miljoner kristna offer på grund av sin tro och fler och fler "tvingas fly från sina hemländer".

Etisk användning av ny teknik

För att läka dessa sår uppmanade påven till utbildning som den "viktigaste investeringen i framtiden och i de unga generationerna" och samtidigt till "etisk användning av ny teknik" som lätt kan bli instrument för splittring eller falska nyheter, men också "medel för möten" och "ömsesidigt utbyte". Påven uppmanar till "noggrann reflektion" på nationell och internationell, politisk och social nivå, så att "utvecklingen av artificiell intelligens förblir i mänsklighetens tjänst". Av särskild relevans i detta avseende är Världsorganisationen för immateriella äganderätts två konferenser för diplomater som kommer att äga rum 2024 och i vilka Heliga stolen kommer att delta som medlemsstat.

Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt skyddet av människans genetiska arv, genom att förhindra metoder som strider mot människovärdet, såsom patentering av mänskligt biologiskt material och kloning av människor.

En titt på jubileet

Som avslutning på talet en titt på jubelåret som kommer att inledas julen 2024. "Kanske behöver vi nu mer än någonsin jubileumsåret", sa påven. Inför lidande och förtvivlan, "inför våra unga människor, som istället för att drömma om en bättre framtid ofta känner sig maktlösa och frustrerade", inför "mörkret i denna värld", är jubileet "tillkännagivandet att Gud aldrig överger sitt folk och alltid håller dörrarna till sitt rike öppna". Kanske, avslutade påven, kan det för kristna och andra bli "den tid då en nation inte längre höjer sitt vapen mot en annan, och inte heller lär sig krigets konst".