Påven till finsk ekumenisk delegation: ”Var levande tecken på enhet"
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
På fredagen under Böneveckan för kristen enhet, tog påven Franciskus emot den finska ekumeniska delegationen i Vatikanen, vilket har blivit en tradition på den helige Henriks dag, den 19 januari. För det 39:e året i rad gör en ekumenisk delegation på pilgrimsfärd till Rom, och i årets delegation deltog bland andra den katolska biskopen i Finland, msgr. Raimo Goyarrola, pater Martti Savijoki SCJ, den ortodoxa metropoliten och den lutherske biskopen Bo-Göran Åstrand.
Vid mötet i påven Franciskus bibliotek i det Apostoliska palatset uttryckte han sin glädje över att de ”även i år har kommit till Rom som pilgrimer för att tillsammans fira Sankt Henriks högtid, i den nu beprövade ekumeniska formen.” Och han hälsade särskilt till biskop Raimo, som är nyvigd katolsk biskop av Helsingfors: ”må Herren välsigna din tjänst!”
Pilgrimer på resa
Sedan riktade påven sig till biskop Åstrand, och underströk vikten av att vara pilgrimer på resa:
”Som medlemmar i det döpta samfundet är vi på en resa och vårt gemensamma mål är Jesus Kristus. Och detta mål är inte långt borta, det är inte ouppnåeligt, för vår Herre kom för att möta oss i sin barmhärtighet, han kom för att vara nära i inkarnationen och han visade själv vägen, så att vi kan vandra säkert, och urskilja i vägskälen som där världsliga lögner pekar i fel riktning.”
I helgonens fotspår
Påven Franciskus betonade att:
”Helgonen är bröder och systrar som har rest denna väg och har nått sitt mål. Nu vägleder de oss som levande vittnen om Kristus som är vägen, sanningen och livet. De uppmuntrar oss att förbli lärjungar även när vi kämpar, och när vi faller. Som ljus tända av Gud lyser helgonen upp stigen för att vi inte ska tappa målet ur sikte.”
Påven noterade att det har funnits stunder då vördnaden av helgon verkade splittra snarare än förena katolska och ortodoxa troende å ena sidan och evangeliska troende å andra sidan. ”Men det bör inte vara fallet, sa påven oh citerade bland annat den 21:a artikeln i Confessio Augustana om att «man måste minnas helgonen, för att stärka vår tro, när vi ser hur de tog emot nåden och hjälptes av tron; och följa deras exempel i goda gärningar."
Plikten att be för enhet
Påven Franciskus mindes några av de ”stora nordiska helgonen som Birgitta, Henrik och Olav”, och han påminde om Johannes Paulus II:s ord i encyklikan Ut unum sint:
«Jag vill minnas gudstjänsten som förenade mig, i Peterskyrkan, i firandet av Vesper, med de lutherska ärkebiskoparna, Sveriges och Finlands primater, med anledning av VI hundraårsminnet av helgonförklaringen av den heliga Birgitta. […] Detta är ett exempel, eftersom medvetenheten om plikten att be för enhet har blivit en integrerad del av kyrkans liv" (nr 25).
Påven uppmanade till att inför tusenårsdagen av den helige Olavs död, 2030, fördjupa bönen om enhet, och den gemensamma resan, som en gåva till den ekumeniska rörelsen.
Levande tecken på enhet
Avslutningsvis tackade påven för mötet som han beskrev som ett ”levande tecken under Böneveckan för kristen enhet som började igår”.
”Låt oss se till att det ekumeniska mötet inte bara är en enstaka självrefererande händelse utan att det alltid har den Helige Andes livsnerv”, sa påven och underströk vikten av att gemensamt välkomna de fattigaste och mest bortglömda bröderna och systrarna, även de som känner sig övergivna av Gud, och som har förlorat trons och hoppets väg.
Tillsammans bad de samlade sedan Fader Vår, var och en på sitt språk.
