Påvens audiens: "Rättfärdighet bör prägla alla relationer"

Översättning: Charlotta Smeds - Vatikanstaten 

Kära bröder och systrar, god morgon!

Här är den andra av kardinaldygderna: rättfärdighet. Det är den sociala dygden par excellence. Katolska kyrkans katekes definierar den på följande sätt: "Det är den moraliska dygd som består i den beständiga och fasta viljan att ge åt Gud och nästan det som tillkommer dem. (nr 1807). Ofta, när rättfärdighet eller rättvisa nämns, citeras även mottot som representerar den: "unicuique suum - till var och en sitt". Det är lagens dygd, som försöker reglera relationer mellan människor med rättvisa.

Dygder som bidrar till samexistensen

Den representeras allegoriskt av vågskålarna, som syftar till att "balansera skulderna" mellan människorna, särskilt när de riskerar att förvrängas av någon obalans. Målet är att alla i ett samhälle ska behandlas med värdighet. Men de forntida mästarna lärde att detta också kräver andra dygdiga attityder, såsom välvilja, respekt, tacksamhet, tillgivenhet, ärlighet: dygder som bidrar till god samexistens mellan människor.

Vi förstår alla hur rättvisa är grundläggande för fredlig samexistens i samhället: en värld utan rättvisa lagar skulle vara en värld där det är omöjligt att leva. Det skulle likna en djungel. Utan rättvisa finns det ingen fred. Om rättvisa inte respekteras, skapas konflikter. Utan rättvisa gäller starkast vinner.

Rättvisa attityder

Men rättfärdighet är en dygd som agerar både i stort och smått: det gäller inte bara rättssalarna, utan också den etik som utmärker vårt dagliga liv. Rättfärdigheten upprättar uppriktiga relationer med andra: med evangeliets bud, enligt vilket kristet tal måste vara: ""Ja, ja", "Nej, nej"; allt annat kommer från den Onde" (Matt 5:37). Halvsanningar, subtila ord som vill lura andra, beräknande som döljer verkliga avsikter är inte attityder som stämmer överens med rättvisa. En rättfärdig person är upprätt, enkel och uppriktig, han bär inga masker, han presenterar sig som han är och talar sanning. Ordet "tack" finns ofta på hans läppar: han vet att, hur mycket vi än försöker vara generösa, står vi i skuld till andra. Om vi ​​älskar är det för att vi har blivit älskade först.

Allas bästa

Otaliga beskrivningar finns i traditionen. Låt oss se några av dem. Den rättfärdige personen har vördnad för lagarna och respekterar dem, i vetskap om att de utgör en barriär som skyddar de försvarslösa från de mäktigas arrogans. De ser inte bara till sitt eget individuella välbefinnande, utan vill hela samhällets bästa. Därför ger de inte efter för frestelsen att bara tänka på sig själv och ta hand om sina egna angelägenheter, hur legitima de än är, som om de vore det enda som finns i världen. Rättvisans dygd vet att det inte kan finnas ett sant bästa för mig, om det inte samtidigt finns ett bästa för alla.

Därför vakar den rättfärdige över sitt beteende så att det inte är skadligt mot andra. Och om denne gör ett misstag ber han om ursäkt. I vissa situationer offrar han det egna, för att bidra till samhället. Han önskar ett ordnat samhälle, där det är personerna som ger prestige åt positioner, och inte tvärtom. Han avskyr orättvis tjänstetillsättning, älskar ansvar och är exemplarisk i att leva och främja laglighet. Rättvisa, är motgiften mot korruption - hur viktigt det är att utbilda, särskilt unga, i legalitetskulturen! Det är sättet att förebygga korruptionens cancer och att utrota brottslighet.

Dessutom skyr de rättfärdiga skadliga beteenden som förtal, falskt vittnesmål, bedrägeri, ocker, hånfullhet och oärlighet. De håller sitt ord, betalar tillbaka vad han har lånat, betalar arbetarna rätt lön, är noga med att inte hänsynslöst döma andra, och försvarar andras värdighet och goda rykte.

Stort behov idag

Vi vet inte om de rättfärdiga är många eller lika sällsynta som dyrbara pärlor. Det är personer som lockar nåd och välsignelser både på sig själva och på sin omvärld. De är inte förlorare jämfört med dem som är "sluga och listiga", för, som Skriften säger, "den som strävar efter rättfärdighet och trohet skall finna liv och ära." (Ord 21,21). De rättfärdiga är inte moralister, utan personer som " hungrar och törstar efter rättfärdigheten." (Matt 5,6), drömmare som i sina hjärtan behåller önskan om universellt broderskap. Och vi har alla ett stort behov av denna dröm, särskilt idag.