Meddelande till symposium: Palliativ vård - inte dödshjälp - är en äkta form av medkänsla

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Påven Franciskus sände den 22 maj ett meddelande till deltagarna i det första internationella interreligiösa symposiet om palliativ vård som pågår i Toronto 21-23 maj. Symposiet, som anordnas av påvliga livsakademien och Kanadas biskopskonferens, bär temat Towards a Narrative of Hope, som handlar om att hämta styrka i hoppet i en tid av utmaningar och oro.

Anledning till hopp

Påven hänvisar till Första Petrusbrevet 3:15 och betonar att vi medlemmar i mänsklighetens familj, och i synnerhet troende, är kallade att med kärlek och medkänsla hjälpa dem som har svårt att se anledning till hopp i en värld av krig, våld och orättvisa.

Det är just hoppet som ger oss styrka inför de frågor som uppstår i livets utmaningar, svårigheter och orosmoment.

Acceptera sårbarhet

Detta gäller i ännu högre grad när man står inför en allvarlig sjukdom eller livets slutskede, skriver påven.

Alla som upplever den osäkerhet som sjukdom och död så ofta för med sig, behöver det vittnesbörd om hopp som ges av dem som vårdar dem och som blir vid deras sida. I detta avseende är den palliativa vården, samtidigt som den strävar efter att lindra smärtan så mycket som möjligt, framför allt ett konkret tecken på närhet och solidaritet med våra bröder och systrar som lider. Dessutom kan denna vård hjälpa patienter och deras anhöriga att acceptera den sårbarhet, bräcklighet och ändlighet som präglar människans liv i denna värld.

Genuin omtanke

Eutanasi, dödshjälp, är aldrig en källa till hopp eller genuin omtanke om sjuka och döende, betonar påven, utan det är ett nederlag i kärlek och speglar slit- och släng-kulturen, där svaga personer inte längre ses som värdefulla.

Eutanasi presenteras ofta felaktigt som en form av medkänsla. Men medkänsla, ett ord som betyder ”lida med”, innebär inte att man avsiktligt avslutar ett liv, utan snarare att man är villig att dela bördorna med dem som befinner sig i slutskedet av vår jordiska pilgrimsfärd. Palliativ vård är däremot en äkta form av medkänsla, eftersom den bemöter lidande, oavsett om det är fysiskt, känslomässigt, psykologiskt eller andligt, genom att bekräfta varje människas, särskilt den döendes, grundläggande och okränkbara värdighet och hjälpa dem att acceptera den oundvikliga övergången från detta liv till det eviga livet. 

Del av försynens mysterium

Påven betonar att våra religiösa övertygelser ger en djupare förståelse för sjukdom, lidande och död, eftersom vi ser dessa som en del av den gudomliga försynens mysterium och, enligt den kristna traditionen, som ett medel för att bli helig. Samtidigt har medmänskliga handlingar och den respekt som visas av engagerad medicinsk personal och vårdgivare ofta skapat möjlighet för dem som befinner sig i livets slutskede att finna andlig tröst, hopp och försoning med Gud, familjemedlemmar och vänner, betonar han och visar sin uppskattning för symposiet: 

Ert arbete är verkligen viktigt - jag skulle till och med vilja säga avgörande - för att hjälpa de sjuka och döende att inse att de inte är isolerade eller ensamma, att deras liv inte är en börda, utan att de alltid har ett inneboende värde i Herrens ögon (jfr Ps 116:15) och är förenade med oss genom gemenskapens band.

Ge hopp och främja ett broderligt samhälle

Han uppmuntrar engagemanget att främja den palliativa vården för de mest utsatta av våra bröder och systrar. 

Må era diskussioner och överläggningar under dessa dagar hjälpa er att hålla ut i kärlek, ge hopp till dem som befinner sig i livets slutskede och främja byggandet av ett mer rättvist och broderligt samhälle.