Vatikanen släpper nya normer om påstådda övernaturliga uppenbarelser

Vatican News

Ett nytt dokument från Dikasteriet för Trosläran publicerat fredagen den 17 maj har uppdaterat normerna för att urskilja påstådda övernaturliga fenomen. Normerna träder i kraft söndagen den 19 maj, på Pingstdagen.

Kardinal Víctor Manuel Fernández, dikasteriets prefekt, ger en detaljerad presentation, följt av en inledning och sex möjliga slutsatser. Förfarandet möjliggör snabbare beslut samtidigt som folklig hängivenhet respekteras.

Kyrkans auktoritet kommer i regel i fortsättningen inte officiellt definiera ett fenomens övernaturliga natur, en process som kan kräva lång tid och noggranna studier av en händelse.

En annan ny norm gäller uttryckligt Dikasteriet för Trosläran, som måste godkänna den lokala biskopens beslut och som har befogenhet att ingripa motu proprio när som helst.

Många fall under de senaste decennierna har vänt sig till påveämbetet, även efter att enskilda biskopar har uttryckt sig, oftast utan att offentligöras.

Dikasteriets nya normer relaterar också till svårigheten att begränsa fenomen, som i vissa fall når nationella och till och med globala dimensioner, "vilket betyder att ett beslut som fattas i ett stift får konsekvenser även på andra håll."

Orsaker till de nya normerna

Dokumentet härstammar från förra seklets erfarenheter, som såg fall där den lokala biskopen (eller biskoparna i en region) snabbt förklara ett fenomens övernaturliga natur, för att sedan se påveämbetet ge ett annat utslag. Andra fall handlade om att en biskop sa en sak och att hans efterträdare bestämde motsatsen om samma fenomen.

Varje händelse krävde också långa urskiljningsperioder för att utvärdera det och nå ett beslut om fenomenets övernaturliga eller icke-övernaturliga natur. Dessa tidsperioder stod ibland i kontrast till det brådskande behovet att ge pastorala svar för de troendes bästa.

Dikasteriet för Trosläran började revidera normerna 2019, vilket har lett till den nuvarande texten som godkändes av påven Franciskus den 4 maj.

Andliga frukter och risker

I sin presentation förklarar kardinal Fernández att "många gånger har dessa händelser lett till en stor rikedom av andliga frukter, tillväxt i tro, hängivenhet, broderskap och vilja att tjäna. I vissa fall har de gett upphov till helgedomar i hela världen och som är kärnan i folklig fromhet idag."

Men "i vissa händelser med påstått övernaturligt ursprung" kan allvarliga problem som skadar de troende uppstå. Dessa inkluderar fall där "vinst, makt, berömmelse, socialt erkännande eller annat personligt intresse" (II, art. 15, 4°) följer de påstådda fenomenen, till och med till den grad att man "utövar kontroll över personer eller skadar dem (II, art. 16).”

Det kan finnas "doktrinära fel, en alltför förenkling av evangeliets budskap eller spridningen av en sekteristisk mentalitet." Troende kan "blir vilseledda av en händelse som tillskrivs ett gudomligt ingripande men som bara är en produkt av någons fantasi, önskan om nyhet, tendensen att fabricera falskheter (mytomani) eller en benägenhet att ljuga."

Generella riktlinjer

Enligt de nya normerna kommer kyrkan att utöva sina urskillningsplikter, baserat på följande:

"(a) om tecken på en gudomlig handling kan fastställas i fenomen som påstås vara av övernaturligt ursprung;

(b) om det finns något som strider mot tro och moral i skrifter eller meddelanden från dem som är inblandade i de påstådda fenomenen i fråga;

(c) om det är möjligt att uppskatta deras andliga frukter, om de behöver renas från problematiska element eller om de troende bör varnas för möjliga risker;

(d) om för den behöriga kyrkliga myndigheten noterar händelsens pastorala värde” (I, 10).

Men "dessa normer försäkrar inte att kyrkans auktoritet ger ett positivt erkännande av det gudomliga ursprunget för påstådda övernaturliga fenomen" (I, 11).

Därför kommer, som regel, ”varken stiftsbiskopen, biskopskonferenserna eller Dikasteriet för Trosläran att förklara att dessa fenomen är av övernaturligt ursprung, även om en Nihil obstat beviljas. Påven kan dock tillåta ett speciellt förfarande i detta avseende” (I, 23).

Möjliga slutsatser angående ett påstått fenomen

Urskiljandet av ett påstått övernaturligt fenomen kan leda till följande sex slutsatser.

- Nihil Obstat: Utan att uttrycka sig om den övernaturliga äktheten av själva fenomenet, erkänner man de många tecken på den Helige Andes verkan. Biskopen uppmuntras att uppskatta det pastorala värdet och främja att fenomenet främjas, inklusive pilgrimsfärder;

- Prae oculis habeatur: Även om viktiga positiva tecken erkänns, uppfattas även vissa aspekter av förvirring eller potentiella risker som kräver att stiftsbiskopen engagerar sig i en noggrann urskiljning och dialog med mottagarna av den andliga upplevelsen. Om det finns skrifter eller meddelanden, kan doktrinära förtydliganden vara nödvändiga;

- Curatur: Olika eller betydande kritiska element noteras, men fenomenet är redan vida spritt, och verifierbara andliga frukter är kopplade till det. Ett förbud rsom kan uppröra de troende, ekommenderas därför inte, men den lokala biskopen rekommenderas att inte uppmuntra fenomenet;

- Submandato: De kritiska frågorna är inte kopplade till själva fenomenet utan till dess felaktiga användning av personer eller grupper, såsom otillbörlig ekonomisk vinning eller omoraliska handlingar. Heliga stolen anförtror den pastorala ledningen av den specifika platsen till stiftsbiskopen eller en delegat;

- Prohibetur et obstruatur: Trots olika positiva inslag, verkar de kritiska frågorna och riskerna i samband med detta fenomen vara mycket allvarliga. Dikasteriet för Trosläran ber den lokala biskopen att erbjuda en katekes som kan hjälpa de troende att förstå skälen till deras beslut och omorientera sina legitima andliga bekymmer;

- Declaratio de non supernaturalitate: Dikasteriet för Trosläran bemyndigar den lokala biskopen att deklarera att fenomenet inte visar sig vara övernaturligt baserat på konkreta fakta och bevis, såsom en påstådd visionärs bekännelse eller trovärdiga vittnesmål om att fenomenet är tillverkat.

Rutiner att följa

De nya normerna anger därefter vilka rutiner som ska implementeras. Det är upp till stiftsbiskopen att pröva ärenden och överlämna sin dom till Dikasteriet för Trosläran, för godkännande. Biskopen uppmanas att avstå från att göra offentliga uttalanden om äktheten eller den övernaturliga naturen och att säkerställa att det inte finns någon förvirring eller sensationallism.

Om elementen i ärendet "tycks vara tillräckliga" kommer stiftsbiskopen sedan att tillsätta en utredningskommission, som bör omfatta minst en teolog, en kanonist och en expert vald utifrån fenomenets natur.