Påven uppmanar till bön för humanitära arbetare som riskerar sina liv
Vatican News
När det internationella samfundet uppmärksammar Världsdagen för humanitärt arbete (WHD) den 19 augusti, uppmanade påven Franciskus alla att be för humanitära arbetare, ”särskilt för dem som har dött eller skadats när de har hjälpt människor som drabbats av krig och katastrofer”.
FN:s internationella dag har uppmärksammats globalt varje år sedan 2008 för att hylla alla de frivilligarbetare som riskerar sina liv för att ge humanitär hjälp över hela världen, och för att hedra minnet av dem som har dött eller skadats när de har arbetat för humanitära ändamål och behov.
I ett inlägg på X på måndagen påpekade påven Franciskus att: ”Humanitära arbetare visar att vi kan vara 'fratelli tutti' - syskon - genom att ta hand om andra.”
2024: det dödligaste året
I takt med att de väpnade konflikterna ökar i flera delar av världen stiger också dödstalen för humanitära arbetare dramatiskt.
2024 kommer sannolikt att bli det dödligaste året någonsin, särskilt för dem som är baserade i sina egna länder. 192 humanitära arbetare har redan dödats i år, av dessa var 119 lokalanställda.
Rekordmånga frivilligarbetare döda i Gaza
Enligt Caritas Internationalis, den katolska kyrkans välgörenhetsorganisation, beror denna dramatiska ökning till övervägande del på dem som dödades i Gaza efter Hamas framfart vid Israels södra gräns den 7 oktober, och totalt har minst 274 humanitära arbetare dödats under de senaste 10 månaderna.
Antalet döda under de senaste 10 månaderna enbart i Gazaremsan är högre än det totala antalet frivilligarbetare som dödats runt om i världen mellan 2021 och 2022.
Caritas har också tragiskt förlorat två nationella humanitära arbetare på Gazaremsan: Viola, en laboratorietekniker, dödades tillsammans med sin man och spädbarn under den israeliska räden mot den ortodoxa kyrkan St Porphyrios i Gaza i oktober, och Issam Abedrabbo, en hängiven apotekare och far, 35 år gammal, dödades tillsammans med två av sina söner och lämnade en dotter föräldralös.
Dessa dödsfall är långt ifrån oavsiktliga, säger Jean-Yves Terlinden, chef för internationellt samarbete och humanitära frågor vid Caritas Belgien, och påminner om att israeliska styrkor enligt uppgifter har genomfört minst åtta attacker mot humanitära arbetares konvojer och lokaler i Gaza sedan oktober 2023.
”Dessa attacker”, noterar han, ”inträffade trots att humanitära organisationer hade lämnat sina koordinater till de israeliska myndigheterna för att säkerställa deras skydd.”
Enligt Caritas Internationalis har denna exempellösa förlust av humanitära arbetare ”förvärrats av ett system som i allt högre grad påverkas av politiska prioriteringar”.
Caritas Internationalis pekade på EU:s och USA:s fortsatta militära stöd till Israel, ”inklusive bomber som har lett till att ett förbluffande stort antal civila och humanitära arbetare har dödats, liksom andra former av materiellt stöd”.
Detta trots att USA och alla medlemmar i EU har undertecknat FN:s vapenhandelsfördrag (ATT) som ålägger medlemsländerna att övervaka vapenexporten och se till att vapnen inte bryter mot befintliga vapenembargon eller används för brott mot mänskliga rättigheter.
Sedan ATT trädde i kraft för nästan ett decennium sedan har några av världens största vapenexportörer fortsatt att öppet strunta i dess regler genom olagliga vapenleverans, vilket leder till en förödande förlust av liv i konfliktzoner, inklusive Gaza, vilket bekräftades på måndagen av Amnesty International.
Caritas krav till USA och EU
Det katolska välgörenhetsnätverket uppmanade därför vissa EU-medlemsstater att ”leva upp till sina värderingar som principfasta humanitära aktörer och att undvika att vara delaktiga i brott mot internationell humanitär rätt” genom att avstå från militärt stöd till aktörer som bryter mot den.
”Utan detta kommer den humanitära diplomatin att fortsätta att undergrävas av stater som å ena sidan fördömer brott mot internationell humanitär rätt och å andra sidan ger militärt och ekonomiskt stöd till parter som begår dessa brott mot internationell humanitär rätt”, heter det i uttalandet.
Caritas påminde vidare om att det i allt högre grad är nationell humanitär personal som är i riskzonen. En rapport från 2024 Humanitarian Outcomes och Global Interagency Security Forum visar att antalet dödsfall som drabbat nationella och lokala organisationer har ökat stadigt under de senaste sju åren och 2022 överträffade antalet dödsfall bland internationella icke-statliga organisationer.
Behov av skydd för humanitära aktörer
Dödsfall bland nationella humanitära arbetare, av vilka många är direkt anställda av eller arbetar som nära samarbetspartners till internationella givare och organisationer, får dock betydligt mindre uppmärksamhet i media än dödsfall bland internationella humanitära arbetare.
Caritas Internationalis uppmanade därför EU till effektiva åtgärder och mer ekonomiska resurser för att garantera deras säkerhet och till ”ökad medial och politisk uppmärksamhet på situationen för lokala humanitära arbetare”.
”På så sätt kan vi hjälpa till att skydda dem som viger sina liv åt att hjälpa människor i sina egna samhällen”, heter det avslutningsvis i uttalandet.
