Påvens Urbi et Orbi: "Må vi vara hoppets pilgrimer"

Vid tolvslaget på juldagen höll påven Franciskus det traditionella talet Urbi et Orbi, till staden och världen, från balkongen på Peterskyrkans fasad. Med hjälp av bilden på portar och murar uttryckte påven sitt hopp om att världen ska våga tal klivet över tröskeln till fred, dialog och återupptäckten av mänsklighetens värdegrun. 

Hej påven Franciskus Urbi et Orbi juldagen 2025: 

Kära bröder och systrar, god jul!

       Det mysterium som aldrig upphör att förvåna och beröra oss förnyades denna natt: Jungfru Maria födde Jesus, Guds Son, hon lindade honom och lade honom i en krubba.  Det var så herdarna i Betlehem, fyllda av glädje, fann honom, medan änglarna sjöng: ”Ära åt Gud och frid åt människorna” (jfr Luk 2:6-14).

       Denna händelse, som ägde rum för över tvåtusen år sedan, har verkligen blivit ny tack vare den helige Ande, samma kärlekens och livets Ande som gav Maria fruktbarhet och hennes kropp formade Jesus.  I dag, mitt under vår tids vedermödor, har det eviga frälsningsordet än en gång verkligen blivit inkarnerat och talar till varje man och kvinna, till hela världen, och säger: ”Jag älskar dig, jag förlåter dig, kom tillbaka till mig, porten till mitt hjärta är öppen!”

       Bröder och systrar, porten till Guds hjärta är alltid öppen; låt oss återvända till honom!  Låt oss återvända till det hjärta som älskar och förlåter oss!  Låt oss bli förlåtna av honom; låt oss bli försonade med honom!

       Detta är innebörden av jubelårets heliga port, som jag öppnade i går kväll här i Peterskyrkan: den representerar Jesus, frälsningens port som är öppen för alla.  Jesus är den port som barmhärtighetens Fader har öppnat i vår värld, i historien, så att vi alla kan återvända till honom.  Vi är alla som vilsna får; vi behöver en herde och en port för att återvända till Faderns hus. Jesus är den herden, Jesus är porten.

       Bröder och systrar, var inte rädda!  Porten är öppen, den är vidöppen!  Kom!  Låt oss försonas med Gud - då kommer vi att försonas med oss själva och med varandra, till och med, med våra fiender. Guds barmhärtighet kan göra allt. Den löser upp alla knutar; den river ner alla murar av splittring; den skingrar hat och hämndlystnad.  Kom till oss!  Jesus är fredens port.

       Ofta stannar vi upp på tröskeln till denna port; vi saknar modet att ta klivet över, eftersom det utmanar oss att granska våra liv.  Att gå in genom den porten kräver en uppoffring som innebär att ta ett steg framåt, lämna våra tvister och splittringar bakom oss och överlämna oss till de utsträckta armarna på barnet - Fredsfursten.  Denna jul, i början av jubelåret, inbjuder jag varje individ och alla folk och nationer att finna det mod som krävs för att gå genom denna port, att vara hoppets pilgrimer, att tysta vapnens ljud och övervinna splittringarna!

       Må ljudet av vapnen tystna i det krigshärjade Ukraina!  Måtte man finn modet som krävs för att öppna porten för förhandlingar och för dialog och möte, för att uppnå en rättvis och varaktig fred.

       Må ljudet av vapen tystna i Mellanöstern! När jag betraktar krubban i Betlehem tänker jag på de kristna samfunden i Israel och Palestina, särskilt i Gaza, där den humanitära situationen är mycket allvarlig. Må det bli eldupphör, må gisslan släppas och hjälp ges till de människor som är utslitna av hunger och krig. Jag uttrycker min närhet till den kristna gemenskapen i Libanon, särskilt i söder, och till den i Syrien, i denna känsliga tid.  Må portarna till dialog och fred öppnas i hela den region som har ödelagts av konflikter. Här tänker jag också på det libyska folket och uppmuntrar dem att söka lösningar som möjliggör nationell försoning.

       Må Frälsarens födelse innebära en ny tid av hopp för familjerna till de tusentals barn som dör till följd av ett mässlingsutbrott i Demokratiska republiken Kongo, för människorna i östra delen av detta land och i Burkina Faso, Mali, Niger och Moçambique.  Den humanitära kris som drabbar dem orsakas främst av väpnade konflikter och terrorismens gissel, som förvärras av klimatförändringens förödande effekter, vilket leder till att miljontals människor mister livet och fördrivs.  Mina tankar går också till folken i nationerna på Afrikas horn, för vilka jag ber om fredens, samförståndets och broderskapets gåvor.  Må Guds Son stödja det internationella samfundets ansträngningar att underlätta tillgången till humanitär hjälp för civilbefolkningen i Sudan och inleda nya förhandlingar om vapenvila.

Må förkunnelsen av julen ge tröst åt folket i Myanmar, som på grund av den pågående vapenstriden lider svårt och tvingas fly från sina hem.

       Må Jesusbarnet inspirera de politiska myndigheterna och alla människor av god vilja på den amerikanska kontinenten att så snart som möjligt finna effektiva lösningar, i rättvisa och sanning, för att främja social harmoni, särskilt i Haiti, Venezuela, Colombia och Nicaragua.  Må de arbeta, särskilt under detta jubelår, för att främja det allmänna bästa och respektera varje människas värdighet, över politiska skiljaktigheter.

Må jubelåret ett tillfälle att riva alla murar: de ideologiska murarna som så ofta präglar det politiska livet, och de fysiska murarna, som den delning som har påverkat ön Cypern i femtio år nu och som har slitit sönder dess mänskliga och sociala struktur.  Det är min förhoppning att en ömsesidigt överenskommen lösning kommer att hittas som kan sätta stopp för uppdelningen med full respekt för alla cypriotiska samhällens rättigheter och värdighet.

       Jesus, Guds eviga ord som förkroppsligats, är den vidöppna port som vi inbjuds att gå in genom för att återupptäcka meningen med vår existens och allt livs helighet, och för att återfinna den mänskliga familjens grundläggande värderingar.  Han väntar på oss vid tröskeln.  Han väntar på var och en av oss, särskilt de mest sårbara.  Han väntar på barnen, alla de barn som lider av krig och hunger.  Han väntar på de äldre, som så ofta tvingas leva under förhållanden av ensamhet och övergivenhet.  Han väntar på dem som har förlorat sina hem eller som flyr från sina hemländer i ett försök att hitta en säker tillflyktsort.  Han väntar på alla dem som har förlorat sina jobb eller inte kan hitta arbete.  Han väntar på fångar som, trots allt, fortfarande är Guds barn.  Han väntar på alla dem som utstår förföljelse för sin tros skull.

       Låt oss på denna högtidsdag uttrycka vår tacksamhet till de som stillsamt och troget ägnar sig åt att göra gott och tjäna andra.  Jag tänker på föräldrar, pedagoger och lärare, som har det stora ansvaret att forma kommande generationer. Jag tänker också på sjukvårdspersonal, ordningsmakten och alla de män och kvinnor som utför välgörenhetsarbete, särskilt missionärer över hela världen: de ger ljus och tröst till så många i svårigheter.  Till de alla vill vi säga: Stort tack!

       Bröder och systrar, må jubelåret bli ett tillfälle att efterskänka skulder, särskilt de som tynger de fattigaste länderna.  Var och en av oss är kallad att förlåta de som har begått överträdelser mot oss, eftersom Guds Son, som föddes i nattens kyla och mörker, har förlåtit våra egna. Han kom för att hela oss och förlåta oss. Låt oss som hoppets pilgrimer gå ut för att möta honom!  Låt oss öppna våra hjärtans portar för honom, liksom han har öppnat sitt hjärtas port för oss.

       Jag önskar alla en fridfull och välsignad jul