Påven: Gärningar och inte onödigt prat - låt oss liksom helige Josef lyssna mer än vi talar
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
I sin katekes vid den allmänna audiensen i Vatikanens audienshall, onsdagen den 29 januari, uppmanade påven Franciskus de troende att med helige Josef som förebild lyssna mer än tala.
I denna tredje katekes tillägnad Jubelåret och som bär temat ”Jesus Kristus, vårt hopp”, reflekterade påven över Jesu barndom och hans styvfar helige Josef. I sitt evangelium, sade påven, sätter Matteus sig in i Josefs perspektiv - Josef, som tar på sig det juridiska faderskapet för Jesus, ympar in honom på Jesse-stam och kopplar honom till Davids löfte.
Foglig för Herrens röst
I frälsningshistorien i Mattesuevangeliet, förklarade påven, skildras Marias trolovade, helige Josef. Deras kärlek sätts på prov då han får veta att hon är gravid. Matteus kallar Josef för en rättfärdig man som lever efter Herrens lag och låter sig vägledas av den, men, påpekade påven, låter sig inte överväldigas av instinktiva känslor och rädsla för att ta Maria till sig, utan föredrar att låta sig vägledas av den gudomliga visdomen. Han väljer att skiljas från Maria på ett stillsamt och privat sätt (jfr Matt 1:19).
Och det är Josefs visdom som gör att han inte begår något misstag och att han gör sig öppen och foglig för Herrens röst.
Josefs dröm
På så sätt påminner Josef från Nasaret om en annan Josef, Jakobs son, med smeknamnet drömmaren (jfr 1 Mos 37:19), sa påven.
Vad drömmer nu Josef från Nasaret? Han drömmer om det mirakel som Gud utför i Marias liv, och också om det mirakel som han utför i sitt eget liv: att ta på sig ett faderskap som kan vakta, skydda och föra vidare ett materiellt och andligt arv. Hans trolovade är havande med Guds löfte, ett löfte som bär ett namn i vilket frälsningsvissheten ges till alla (jfr Apg 4:12).
I sömnen, fortsatte påven, hör Josef följande ord: ”Josef, Davids son, var inte rädd för att föra hem Maria som hustru, ty barnet i henne har blivit till genom helig ande. Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder.” (Matt 1:20-21). Josef ber inte om ytterligare bevis, utan litar på Gud, betonade påven och förklarade: "På så sätt får han del av nåden hos en person som vet hur man lever det gudomliga löftet med tro, hopp och kärlek".
Tystnad och konkret handling
Påven lyfte fram Josefs tystnad, att han istället för onödigt prat väljer konkret handling, och betonade att Josef litar på Gud. Han hänvisade till Benedictus XVI:s ord i boken om Jesu barndom: ”Hans inre vaksamhet för Gud ... blir spontant till lydnad”.
Systrar, bröder, låt oss också be Herren om nåden att lyssna mer än vi talar, nåden att drömma Guds drömmar och att med ansvar ta emot den Kristus som från och med vårt dop lever och växer i våra liv.
