Påven: ”Sjukbädden kan vara en helig plats”

Vatican News

I sin predikan till de sjuka och vårdpersonalens jubelår, som ägde rum 5 och 6 april, hämtade påven Franciskus inspiration från profeten Jesaja.

I sin predikan, som lästes upp högt av ärkebiskop Rino Fisichella, uppmanade påven Franciskus de troende att fundera över israeliternas situation i exil: ”Det verkade som om allt var förlorat”, sa påven. Men, fortsatte han, det var just i denna prövningens stund som en ny nation föddes.

Påven Franciscus jämförde denna erfarenhet med kvinnan i dagens evangelieläsning, som hade blivit dömd och utfryst för sina synder. De som anklagade henne, redo att kasta den första stenen, stoppades av Jesu tysta auktoritet som sa till henne: ”Gå din väg. Du är fri. Du är frälst”.

I sin jämförelse mellan berättelserna skriver påven Franciskus att Gud inte väntar på att våra liv ska bli perfekta innan han ingriper i dem. Snarare, säger påven, ”går han in i våra sår. Han knackar på vår dörr, inte trots vårt lidande, utan på grund av det”.

Sjukdom och vård

När påven sedan vände sig till dem som är sjuka och till alla de som visar omsorg, erkände han det djupa lidande som sjukdomar kan medföra. ”Det kan få oss att känna oss som folket i exil ... eller som kvinnan i evangeliet”, sa han. Men, fortsatte han, det kan också vara en plats för möten, en ”skola” där vi lär oss att älska och bli älskade med ödmjukhet och nåd.

Påven Franciskus reflekterade sedan över sin egen sjukdom och det beroende av andra som den medfört, och beskrev den inte som en börda utan som en lektion i tillit, tacksamhet och hopp. ”Låt oss inte skjuta andra från oss”, skriver han: ”Låt oss tillåta oss själva att bli älskade”.

Påven vände sig sedan till vårdpersonalen, tackade dem för deras arbete och uppmuntrade dem att se varje patient som en möjlighet att förnya sin medmänsklighet.  ”Sjukbädden kan bli till en helig plats”, skriver han, ”där välgörenhet bränner bort likgiltighet och tacksamhet ger näring åt hoppet.”

Uppmaning till medkänsla

Som avslutning erinrar påven Franciskus om sin föregångare påven Benedictus XVI:s ord, som påminde kyrkan om att ”det sanna måttet på mänskligheten bestäms i förhållande till lidandet”. Ett samhälle som vänder ryggen åt de svaga, varnade han, är grymt och omänskligt.

Påven Franciskus uppmanade därför alla närvarande att motstå frestelsen att marginalisera och glömma bort de som är äldre, sjuka eller tyngda av livets svårigheter. ”Låt oss inte förvisa lidandet från vår omgivning”, sa han. ”Låt oss inte utesluta dem som är bräckliga.” Istället måste vi tillåta att Guds kärlek - som utgjuts i våra hjärtan - förvandlar även lidandet till en plats för gemenskap och tillväxt.