Biskopssynoden om unga: Vad står det i slutdokumentet?

Bénédicte Cedergren – Vatikanstaten

Det är berättelsen om de två lärjungarna som möter Jesus på väg till Emmaus, skriven av evangelisten Lukas, som inspirerade slutdokumentet. Bibelkapitlet lästes upp i synodhallen innan slutdokumentet redogjordes. Här nedanför följer en sammanfattning av dokumentet tre stora delar.

Första delen: ”Han slog följe med dem”

Dokumentets första del handlar om konkreta aspekter av ungdomars liv och belyser både styrkor och utmaningar. Bland det första som står är att man behöver ”lyssna med ödmjukhet, tålamod och tillgänglighet” och  tillåta fruktbara dialoger med de unga eftersom de uttryckt att de vill ”bli lyssnade på, uppmärksammade och vägledda” och att deras röster ska ”betraktas som  intressanta och användbara i sociala och kyrkliga sammanhang.”

Dokumentet betonar därför inte bara vikten av familjen, skolor och församlingar för de ungas utbildning och de katolska utbildningsinstitutionernas oersättliga roll, men erkänner även behovet av utbilda lekfolk, både kvinnor och män, för att ackompanjera och vägleda unga människor, särskilt eftersom så många präster och biskopar redan är överbelastade och har svårt att hitta tid för att lyssna. Kyrkan erkänner i dokumentet att denna attityd måste förändras.

Utmaningen som tas upp i dokumentets första del är behovet av att tänka om församlingens roll när det kommer till sitt missionsuppdrag eftersom det ofta är ineffektivt och inte särskilt dynamiskt.

Dokumentets första del kommenterar även migrationsfrågan, ”vår tids paradigm”, och benämner det som ett strukturellt fenomen och ingen övergångssituation. I dokumentet uppmanar biskoparna alla att ”välkomna, skydda, stödja och integrera” flyktingar och nyanländande, som till stor del är unga.

Synoddokumentet tar även itu med ”olika typer av missbruk” som begåtts av Kyrkan, varav de klerikala sexuella övergreppen, och kräver därför ”ett starkt engagemang för att vidta strikta förebyggande åtgärder som ska förhindra upprepning av dessa handlingar, genom urvalet och bildandet av dem till vilka ledarskap och utbildningsroller är anförtrodda”. Synoden tackar även alla som ”haft modet att anmäla brotten” och understryker att ”barmhärtighet kräver rättvisa”.

Konstens, musikens och sportens värld benämns även som ”pastorala resurser” i dokumentet eftersom ungdomar har en önskan om en ”autentisk, glädjande och levande liturgi”.

Andra delen: ”Då öppnades deras ögon”

Synoddokumentet kallar även unga människor för en av de ”teologiska platserna” där Herren gör sig synlig, och menar att Gud talar till sin Kyrka genom de unga. Tack vare dem kan Kyrkan förnyas och bli av med ”tyngder och långsamhet”.

Missionen benämns som en ”säker kompass” för de unga eftersom självutgivelsen ger en autentisk och bestående lycka. Begreppet kallelse är även nära kopplat till mission, och synoddokumentet understryker vikten av alla kristnas kallelse till helighet genom dopet och kallelser i särskilda domäner såsom professionellt eller inom familjen. Dokumenten nämner behovet att bättre definiera strukturerna för kallelseurskiljning.

Andra aspekter som betonas i synoddokumentets andra del är de ungas behov av andlig vägledning för att utvecklas och nå sina mål – utan att försumma psykologin och terapins hjälp –, vikten av försoningens sakrament och av en god kunskap om Kyrkans sociala doktrin. Dokumentet nämner också vikten av världsungdomsdagarna.

Synodsdokumentet föreslår även idén om ett system som certifierar katolska hemsidor för att motverka ”fake news” och uppmuntrar till digital evangelisering allt eftersom den teknologiska utvecklingen går framåt. Dokumentet nämner minderårigas skydd som en prioritet på internet.

Dokumentet understryker också behovet av ökad respekt och uppskattning av kvinnor i samhället och i kyrkan och en önskan om ”en större kvinnlig närvaro i kyrkliga organ på alla nivåer, även i ansvarsområden” och ”ett kvinnligt deltagande i kyrkliga beslutsprocesser”.

Slutligen fokuserar dokumentets andra del på kroppen och sexualiteten och belyser vikten av att ungdomarna förstår att sexualiteten är en gåva och innebörden av kyskhet. Biskoparna erkänner Kyrkans svårighet att överföra ”den kristna synen på sexualitet” i dagens samhälle. Dokumentet tar även upp etiska frågor som uppkommit i och med utvecklingen av medicinsk teknik, och nämner även farorna med sexturism och onlinepornografi. Dokumentet nämner även skillnaderna mellan män och kvinnor och anser att man inte kan definiera eller reducera människor till deras sexuella läggning.

Tredje delen: ”De bröt genast upp”

Synoddokumentet betonar att i en värld markerad av mångfalden av folk och olika kulturer behöver vi ”vandra tillsammans” och göra ”jaget” till ett ”vi”.

Dokumentet nämner behovet av ett mer strukturerat stöd före och efter äktenskapet och uppmuntrar bildandet av utbildningsgrupper för kristna par. Dokumentet kräver även särskild uppmärksamhet vid mottagandet av prästerskapets kandidater, som ibland sker ”utan tillräcklig kunskap och noggrann granskning av deras historia”.

En begäran som gjordes flera gånger i hallen var att upprätta en ”Directory of Youth Ministry in a Professional Key” på nationell nivå, som kan hjälpa stiftsmedlemmar och församlingsledare att kvalificera sin utbildning med och för unga människor.

Synodsdokumentet skriver avslutningsvis att ”De yrkesmässiga skillnaderna samlas i det unika och universella kallet till helighet”. Många heliga unga, som är villiga att ge sina liv i förföljelse, för att förbli trogna evangeliet, kan förnya kyrkans andliga glädje och dess apostoliska kraft.