Tre kyrkolärare inskrivna i den romerska kalendern

Charlotta Smeds - Vatikanstaten

Påven Franciskus har med tanke på att de tre helgonen nyligen fått utmärkelsen kyrkolärare, beslutat att skriv in den helige Gregorius av Narek den 27 februari, den helige Johannes av Avila den 10 maj och heliga Hildegard av Bingen den 17 september i den romerska kalendern.

Dekretet är undertecknat av kardinal Robert Sarah och ärkebiskop Artur Roche, respektive prefekt och sekreterare för Påvliga kongregationen för Gudstjänstliv och Sakramentsförvaltning.

Det innebär att de tre minnesdagarna måste läggas till i alla kalendrar och liturgiska böcker för att fira mässan och tidegärden och att de liturgiska texterna som ska antas, och som är bifogade i dekretet, måste översättas, godkännas och, efter kongregationens bekräftelse, publiceras av biskopskonferenserna.

Munken som "sjöng" Marias lov

Munken Gregorius av Narek levde omkring år 950 i Andzevatsik i Armenien, nu turkiskt territorium. Han var en teolog, poet och författare och hans verk inkluderar en kommentar till Höga Visan, och en samling på 95 böner i poesi som heter "Narek" från namnet på klostret där han tillbringade hela sitt liv. I hans teologi hittar vi viktiga delar av mariologin, inklusive grunden för dogmen om den obefläckade avlelsen, som förkunnades mer än åtta århundraden senare. År 2015 förklarade påven Franciskus honom kyrkolärare i den universella kyrkan.

Johannes av Avila - modell för präster

Johannes av Avila levde i Spanien på 1500-talet i en rik familj, av judiskt ursprung. Han blev präst med en stark missionsanda. Han önskade bege sig till Indien, men ärkebiskopen av Sevilla behöll honom i sitt hemland, och sände honom att predika i Andalusien där han under nio år arbetade med att konvertera människor i alla åldrar och sociala klasser och leda dem till betydande framsteg på deras trosresa. Han levde i fattigdom och bön, fortsatte sina teologiska studier, predikade och lade grunden för vad som kom att bli hans andlighet med Maria som modell och moder. OHan blev orätt anklagad för kätteri av inkvisitionen de orättvisa anklagelser upphävdes senare. Han kom att vara rådgivare och vän till stora helgon och en av de mest prestigefyllda och konsulterade andliga lärarna i sin tid. Bland dem Sankt Ignatius av Loyola, Sankta Teresa av Avila och Sankt Johannes av Gud. Han kanoniserades 1970 Benedictus XVI gav honom titeln kyrkolärare den 7 oktober 2012.

Hildegard av Bingen – profet för vår tid

Hildegard av Bingen var en benediktinsyster begåvad med en extraordinär intelligens, ett mångfacetterat och eklektiskt geni. Hon var abbedissa, författare, mystiker, filosof, teolog, musikkompositör, expert på naturvetenskap och medicin, rådgivare till prinsar, påvar, kejsare.

Hon föddes i Bermesheim, Tyskland, år 1098, som den yngsta av tio barn. "Hon som är djärv i strid" betyder hennes namn och trots sin känsliga hälsa nådde han 81 års ålder efter ett liv i fullt arbete. Hennes visioner, som skrevs ner i anteckningar och sedan i böcker, gjorde henne berömd. På berget San Rupert nära Bingen vid Rhen grundade Hildegard det första klostret, och 1165 det andra på stranden mittemot.

År 2012 förklarades hon kyrkolärare av Benedictus XVI. Hon var en av de kvinnor han undervisade om i sin serie katekeser om de stora kvinnorna under medeltiden som hölls 2010. Genom att definiera henne en profet som talar till oss med stor relevans även idag, betonade han det centrala i hennes budskap kopplat till omvändelse och omsorg för det andliga livet.