Heliga stolen vid FN: Förankra mänskliga rättigheter i personens värdighet

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Heliga stolens nye ständige observatör vid FN:s kontor och andra internationella orgainisationer i Genève, ärkebiskop Ettore Balestrero, betonade i sitt inlägg onsdagen den 13 september vid “Item 2” i generaldebatten vid rådet för mänskliga rättigheters 54:e session, att abort inte är en mänsklig rättighet bara för att flertalet stater anser det.

Uppmaning till reflektion

Msgr Balestrero inledde sitt tal med att påminna om att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna - som grundades på övertygelsen att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap” - antogs för 75 år sedan. Han påpekade att det är sorgligt att deklarationen antogs först efter att miljontals personer miste sina liv under Andra världskriget och ännu sorgligare att våra bröder och systrar nu 75 år senare fortfarande lider av krig, konflikter, svält, fördomar och diskriminering. Därför uppmanade han till reflektion över de grundläggande principer som ligger till grund för skyddet av de mänskliga rättigheterna.

Mångfald är en rikedom

De mänskliga rättigheterna gäller alla, som utan åtskillnad av något slag har en inneboende och okränkbar mänsklig värdighet, påminde msgr Balestrero. ”Migranter och flyktingar, de äldre, de sjuka, de ofödda och de fattiga, bara för att nämna några, är ofta förpassade till samhällets utkanter eller kastas till och med bort”, påpekade han och att man för att bekämpa dessa tendenser måste upprätthålla deras universella rättigheter och att göra det möjligt för dem att blomstra och bidra till det gemensamma goda. Balestrero citerade påven Franciskus ord om att det ofta är de mest sårbara, som ses som värdelösa, som kastas bort och att det är nödvändigt att bekämpa slit och släng-mentaliteten och påminna alla om att mångfald är en rikedom.

Objektiva och tidlösa värden

Balestrero betonade sedan att de mänskliga rättigheterna har sin grund i människans värdighet är de inte bara ett privilegium som det internationella samfundet i samförstånd har tilldelat enskilda individer, utan utgör objektiva, tidlösa värden som är nödvändiga för att den mänskliga personen ska kunna blomstra. ”Detta innebär – underströk han - att även om ett samhälle eller det internationella samfundet skulle vägra att erkänna en eller flera av de rättigheter som ingår i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, skulle detta inte minska giltigheten av denna rättighet, och det skulle inte heller rättfärdiga någon att inte respektera den. Det innebär också att så kallade ’nya rättigheter’ inte får legitimitet bara för att en majoritet av individer eller stater hävdar dem. Det mest påtagliga exemplet i dag på denna felaktiga uppfattning om rättigheter, är de uppskattningsvis 73 miljoner oskyldiga människoliv som varje år avlivas i livmodern, under förevändning av en påstådd ’rätt till abort’.”

Okränkbar värdighet - källa till enighet

Vidare varnade msgr Balestrero för former av individualisering där en persons rättigheter står i motsats till andras och betonade därför: “Genom att de mänskliga rättigheterna är fast förankrade i den mänskliga personens gemensamma och okränkbara värdighet blir främjandet av de mänskliga rättigheterna därför en källa till enighet, snarare än att falla offer för självisk individualism och splittring”.

Han avslutade med att citera påvens encyklika om broderskap och social samlevnad Fratelli tutti: ”I en tid då olika former av fundamentalistisk intolerans skadar relationerna mellan individer, grupper och folk, låt oss engagera oss för att leva och lära ut värdet av respekt för andra, en kärlek som kan välkomna skillnader och prioritera varje människas värdighet inför hennes eller hans idéer, åsikter, vanor och till och med synder”.