Monsignore Gallagher: Avtal mellan afrikanska länder och Heliga stolen

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Vatikanens sekreterare för relationer med stater och internationella organisationer, monsignore Paul Richard Gallagher, besökte den 18 november Centrala Afrikas katolska universitet i Kameruns huvudstad Yaoundé och tilldelades där ett hedersdoktorat. Under fyra dagar, 14-18 november har Gallagher besökt landet med anledning av 10-årsdagen av undertecknandet av ramavtalet mellan Heliga stolen och Kamerun.

Diplomatisk tradition

I sitt tal betonade Gallagher att avtalet utgör en grundläggande aspekt av den katolska kyrkans långa diplomatiska tradition, som samtidigt som den är en ”högst andlig verklighet” också är en betydande aktör i ”multilaterala diplomatiska förbindelser” med ”nästan alla världens stater” och med ”internationella organisationer som FN”. Han påminde om vikten av ”ramavtalet” mellan Heliga stolen och Kamerun, som ratificerades i Yaoundé den 13 januari 2014. Han betonade också hur relationerna mellan afrikanska länder och Vatikanen går tillbaka till urminnes tider, där de första avtalen som undertecknades med Tunisien och Belgiska Kongo markerade början på ett ”långt och rikt samarbete”.

Denna relation var viktig under den koloniala perioden, nämnde Gallagher, då nästan hela Afrika - med undantag av Etiopien och Liberia - stod under de europeiska makternas dominans. I detta sammanhang fungerade Heliga stolen som talesman för de troende och det lokala prästerskapet och ingick gradvis konventioner som även berörde de koloniserade territorierna.

Vad gäller Belgiska Kongo påminde han om de två avtalen av den 26 maj 1906 och den 8 december 1953 där det första syftade till att främja spridningen av katolicismen och samtidigt stödja regeringen i dess arbete för utbildning genom att skapa skolor och yrkesutbildningscentra och det andra till att anpassa kyrkans organisation i Kongo till de nya omständigheterna, som kännetecknas å ena sidan av ökningen av antalet katoliker och storleken på det lokala prästerskapet, och å andra sidan av den gradvisa framväxten av en modern stat som kämpar för självständighet.

Vid slutet av den koloniala perioden, sa monsignor Gallagher, accelererade den Heliga stolens diplomatiska verksamhet i Afrika. Med början 1960 etablerades  till exempel nya apostoliska delegationer i Nigeria, Kenya och Madagaskar. Det första fransktalande afrikanska internuntiatur öppnades i Senegal 1961 och blev det fjärde kontinentala internuntiatet efter Egypten, Etiopien och Liberia. När det gäller Kamerun upprättades den apostoliska delegationen i Yaoundé den 3 april 1965, med jurisdiktion över alla de distrikt som utgör det som nu är distriktet Centrala Afrika. Det var dock först 1997 som Heliga stolen ratificerade det första ”ramavtalet” med Gabon, som första afrikanska stat.

Hittills har 51 av 54 Afrikas stater upprätthållit stabila diplomatiska förbindelser med Heliga stolen. Dessa förbindelser styrs av de principer som fastställdes av Andra Vatikankonciliet, som syftar till att upprätthålla religionsfrihet utan åtskillnad och att bevara det allmänna goda, det vill säga ”det sammanhang av sociala förhållanden som gör det möjligt för grupper och var och en av deras medlemmar att mer fullständigt och lättare uppnå sin egen fulländning”, som den pastorala konstitutionen Gaudium et Spes klargör.

Religionsfrihet

”Genom att underteckna avtal med stater”, tillade Gallagher, ”ber kyrkan inte längre om privilegier, som den gjorde under tidigare epoker, utan gör helt enkelt anspråk på religionsfrihet för den katolska kyrkan och dess folk".

Han talade sedan om de avtal som undertecknats med Kamerun, bland annat om det katolska institutet i Yaoundé. Det första, daterat den 5 juli 1989, gjorde det möjligt att inrätta ett universitet av påvlig rätt i Kamerun. Den andra, daterad den 17 augusti 1995, gav institutet möjlighet att utfärda examensbevis som erkänns av landets civila institutioner. 

Monsignore Gallagher fortsatte med att lyfta fram fördelarna med 2014 års ramavtal på två nivåer: den omedelbara och den framåtblickande. På kort sikt har överenskommelsen starkt bekräftat parternas engagemang för religionsfrihet som ett viktigt ramverk för kyrkans verksamhet i Kamerun, sa han, medan i ett framåtblickande perspektiv gör överenskommelsen det möjligt för kyrkosamfundet att klargöra principerna och de rättsliga bestämmelserna för sina relationer och sitt samarbete med den kamerunska staten.

I kyrkans och mänsklighetens tjänst

Slutligen betonade han att den Heliga stolens diplomati står i kyrkans och mänsklighetens tjänst, med alla dess bräckligheter och utgör grunden för upprätthållandet av kyrklig frihet, skyddade från eventuella politiska förändringar i de olika länderna, och är en grundläggande resurs för den lokala kyrkan.

”Alla stater måste återupptäcka en anda av tjänstvillighet i syfte att bygga upp en global solidaritet som tar sig konkreta uttryck i att hjälpa dem som lider”, förklarade Gallagher i samband med högnivåveckan vid FN:s 78:e generalförsamling den 18 september 2023. Han påminde om detta och hoppades att ramavtalet med Kamerun ska fortsätta att "bära frukt för de kristnas och medborgarnas välfärd i detta ädla land, Kamerun, men i synnerhet för de mest utsatta”.