Parolin vid COMECE: Europa ska se till hela mänsklighetens goda. Stå nära Ukraina

Alessandro Di Bussolo - Vatikanstaten

Europa som helhet måste bli mer medvetet om sin roll och sitt ansvar i världen, ”utan att ge efter för en defensiv logik och ren upprustning som blir ett förstadium till nedskärningar och nya konflikter”. Att tänka ”på Europas bästa, befriar oss inte från att tänka på hela mänsklighetens goda”. Därför kan man inte bortse från moraliska förpliktelser som humanitärt bistånd och utveckling av de fattigaste länderna, respekt för mänskliga rättigheter och miljöskydd när man strävar efter att uppfylla de prioriteringar för ”konkurrenskraft och försvar” som Europeiska kommissionen har fastställt i sitt nya mandat. Detta underströk kardinalstatssekreterare Pietro Parolin i sitt tal vid plenarmötet för kommissionen för de katolska biskopskonferensernas kommission i EU (COMECE), som hålls i Nemi utanför Rom fram till den 28 mars. Han påminde om att ”olika organisationer, inklusive katolska, som ägnar sig åt humanitärt bistånd, under de senaste dagarna har höjt sina röster om den kraftiga minskningen av de resurser som de tilldelas för dessa ändamål”.

Krisen i världsordningen

Kardinal Parolins tal berörde många aktuella frågor för kyrkans mission i Europa och mer specifikt med hänvisning till Europeiska unionens och COMECE:s arbete. Till att börja med kontinentens politiska roll, även mot bakgrund av den nya amerikanska administrationens utrikespolitik, som ifrågasätter ”de atlantiska relationer som utvecklats sedan 1945 och som av alla betraktas som stabila och hållbara”. Europa, som påven Franciskus har bett att gå broderskapets väg efter pandemin, står enligt Parolin idag inför en kris för världsordningen ”som bygger på samarbete mellan stater och på multilateralism”, samtidigt som ”frestelsen att bara tänka på sig själv verkar råda, vilket gör att hegemoniska logiker tar överhanden”.

Rättvis och varaktig fred i Ukraina

När det gäller den konflikt som orsakats av den ryska invasionen av Ukraina upprepade statssekreteraren Heliga stolens och COMECE:s uppmaning till ett ”förhandlat slut på kriget, en rättvis och varaktig fred, respekt för internationell rätt och en gemensam ansträngning för att återuppbygga” det invaderade landet. Inför Ukrainas katolska kyrkas observatörer påminde han om skyldigheten att ”stå vid det orättvist angripna ukrainska folkets sida” och uppmanade ”de stridande parterna och hela det internationella samfundet att arbeta för en snabb och rättvis lösning”.

Europa, biskoparna i dialog med institutionerna

Parolin påminde om de politiska förändringarna i många av EU:s medlemsländer, som blev tydliga i samband med valet i juni 2024, och uppmanade biskoparna att upprätthålla en öppen och uppriktig dialog med alla politiska krafter och samarbeta ”till förmån för det gemensamma goda, med respekt för den politiska sfärens legitima autonomi”. Han betonade att ”vårt engagemang i försvaret av livet”, av ”familjen grundad på äktenskapet mellan man och kvinna”, av friheten till utbildning, av ”respekten för varje människas värdighet, särskilt de mest utsatta: unga, äldre, arbetslösa, invandrare och asylsökande”, inte får gå förlorat. Men kardinalen noterade att ”även bland kristna politiker finns det en mindre medvetenhet om de värden som bidrog till att ge upphov till de europeiska gemenskaperna”. Därför uppmanade han biskopskonferenserna att ”ta initiativ som syftar till att öka medvetenheten och utbildningen av kristna som arbetar med politik” och att inte vara ”blyga” när det gäller att ”be om ett större engagemang från katolska politiker för att övervinna partilogiken”.

Migranter, solidaritet och respekt för de mänskliga rättigheterna

När det gäller migrationsfrågan, och med hänvisning till påven Franciskus undervisning om ”vår plikt att välkomna, följa med och integrera” människor ”som söker en bättre framtid för sig själva och sina familjer”, hoppades Parolin att den gemensamma politik som Europeiska unionen försöker definiera ”kommer att vara solidarisk och respektera de mänskliga rättigheterna och vara så generös som möjligt”. Detta samtidigt som man ”inte glömmer bort att ta hänsyn till säkerhetsfrågor och att utveckla lämpliga integrationsvägar”. COMECE:s uppgift är att föra en dialog med institutionerna så att ”vi aldrig misslyckas med att se på migranter som personer med sina egna historier, tragedier och förväntningar, och inte bara som siffror”.

Den känsliga frågan om dopregister

När kardinalen talade om samarbetet mellan statssekretariatet och biskopskommissionen tog han upp fallet med tillämpningen av EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR). En ”känslig” fråga som påverkar hela kyrkans liv ”och på sätt och vis även själva libertas ecclesiae”. Hänvisningen gäller det arbete som ”utförs till försvar för dopregistren, när de hotas av oseriösa överklaganden till de nationella dataskyddsmyndigheterna och nu också i förfaranden inför Europeiska unionens domstol”.

Synoden och det ”europeiska tältet” ska breddas

Slutligen påminde statssekreteraren om två kyrkliga händelser som är ”särskilt betydelsefulla för ert uppdrag i Europa”. Den första är synoden om synodalitet: när det gäller vägen fram till det dokument som godkändes i oktober förra året nämnde Parolin den europeiska kontinentala församlingen i februari 2023 och dess tema: ”Gör mer plats åt ditt tält, spänn ut dina tältdukar, snåla inte, gör linorna längre, slå ner pluggarna stadigt". En vacker bild av profeten Jesaja, som mycket väl kan tillämpas på Europa och dess uppdrag till förmån för ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, rättvisa och solidaritet samt jämställdhet mellan kvinnor och män”, som det står i EU-fördraget. Eftersom det finns flera kandidatländer till EU kan ”kyrkan bidra till deras integration, när de nödvändiga stegen har tagits, så att det ’europeiska tältets’ utrymme vidgas”.

Jubelåret och önskan att få se Gud

Den andra händelsen som kardinalen nämnde är Hoppets Jubelår, då biskoparna i COMECE vallfärdar till Peterskyrkans Heliga port den 27 mars. ”Världen och Europa måste åter öppna sig för hoppet”, avslutade Parolin, ett hopp "som inte är världsligt utan transcendent, som verkligen kan tillfredsställa människans djupaste längtan, som är att se Gud", som påven Franciskus sa när han talade om den helige Benedictus i sitt anförande vid konferensen (Re)Thiking Europe i oktober 2017. Det är Jesus Kristus som lever i sin kyrka som är den sanna källan till hopp och till hela Europa, ”och kyrkan har en skyldighet att återigen erbjuda denna glada förkunnelse även till denna vår gamla kontinent, som på så många sätt verkar förlorad”.