Påven Wojtylas profetia om fred, tjugo år senare

Andrea Tornielli

Tjugo år har gått sedan den där lördagskvällen den 2 april 2005, då miljontals människor världen över sörjde Johannes Paulus II:s bortgång. Två decennier senare minns vi honom med rätta som en stor försvarare av livet, den mänskliga värdigheten och religionsfriheten. Framför allt betonas hans antikommunism ihärdigt. Få minns dock hans andra profetiska läror, som är särskilt relevanta vid denna dystra tid i historien.

Året var 2000 och en stor del av vår värld levde fortfarande i ”historiens slut” efter Berlinmurens fall. Medan konsumism och sekularisering började sprida sig i länderna som tidigare hade legat bakom järnridån i stället för en pånyttfödelse av tron, ville den polske påven föra statyn av Vår Fru av Fatima till Petersplatsen och uttalade ord som ingen förstod vid den tiden: ”Mänskligheten står vid ett vägskäl. Idag besitter den verktyg med en aldrig tidigare skådad kraft: den kan göra denna värld till en trädgård eller förvandla den till en spillra”. Ett år senare skakades västvärlden av rädsla efter tragedin den 11 september.

Johannes Paulus II hade redan motsatt sig det första Gulfkriget 1991 och lämnades ensam av de västledare som två år tidigare hade lovordat hans roll när det gällde de östeuropeiska länderna. Påven upprepade sitt ”nej” till kriget ännu tydligare 2003, när vissa västländer på felaktiga grunder gick ut i krig mot Irak för andra gången. Påven Wojtyla, som redan var sjuk och fysiskt tyngd av Parkinsons sjukdom, kände sig tvungen att varna de ”unga” regeringsledare som förespråkade den nya militära kampanjen i Gulfen genom att påminna dem om det senaste världskrigets fasor, som han, den åldrade Petri efterträdare, son till en nation som lidit martyrdöden, hade upplevt på nära håll. Han lade till denna vädjan under Angelus: ”Jag tillhör den generation som genomlevde andra världskriget och överlevde. Det är min plikt att säga till alla de unga, till dem som är yngre än jag, som inte har upplevt detta: 'Aldrig mer krig!', som Paulus VI sade vid sitt första besök i Förenta nationerna. Vi måste göra allt som står i vår makt!”.

Mer än någonsin måste vi idag - när världen står i brand och stater skyndar sig att fylla sina arsenaler, när propaganda skapar ett klimat av oro och rädsla för att rättfärdiga enormt stora investeringar i vapen - komma ihåg de profetiska orden från Roms biskop som kom från ”ett fjärran land”, som i dag upprepas av hans efterträdare som också han lämnas ensam, för att protestera mot krigets vansinne.