Påven i sankta Marta "Vänskapen med Jesus är vår lott"

Charlotta Smeds - Vatikanstaten 

Denna gåva är vår lott, Herrens vänskap, den är vår kallelse: att leva som Herrens vänner. Samma lott fick apostlarna, men starkare. Alla kristna har fått denna gåva: tillgången till Jesu hjärta, till Jesu vänskap. Vi har fått vänskapen i gåva. Vårt öde är att vara dina vänner. Det är en gåva som Herren alltid bevarar och Han är trogen denna gåva.

Jesus nekar inte sin vänskap ens till den som förråder

Många gånger är vi dock inte Jesu vänner, vi drar oss bort med våra synder och lustar. Men han är trogen vänskapen. Jesus säger därför i dagens evangelium (Joh 15,9-17) ni är inte längre "tjänare" utan "vänner". Han är trogen vänskapen även till Judas: det sista ordet Jesus säger till honom, innan Judas förråder honom är "vän":

Jesus är vår vän. Och Judas gick sitt nya öde till mötes, ett öde som han valde fritt. Han valde att vända sig bort från Jesus. Det är det som är apostasi: att gå ifrån Jesus. En vän som blir en fiende eller likgiltigt eller en en förrädare.

Förbi i Jesu vänskap

Mattias blir vald till att ta Judas plats. Det blir hans lott, att vara uppståndelsens vittne, att vittna om denna kärleksfulla gåva. Vänner är de som delar hemligheter med den andra. Jag har kallat er vänner eftersom jag har berättat för er det Fadern har sagt till mig, säger Jesus. Därför rör det sig om en vänskap som lott, en vänskap som öde.

Låt oss tänka på det här, avslutade påven. Jesu förnekar oss inte denna gåva, han förnekar oss inte, han väntar till slutet. Och när vi av svaghet vänder oss bort från honom, väntar han. Han väntar. Han fortsätter att säga: "Min vän, jag väntar på dig. Vad behöver du min vän? Varför förråder du mig med en kyss, min vän? Han är den trofasta vännen och vi måste be honom om nåden att förbli i hans kärlek, i hans vänskap, den vänskap som vi fått som gåva av honom.