Hela påvens katekes - Budorden 14B: Den nya lagen i Kristus och begären enligt Anden
Dagens katekes avslutar vandringen genom Tio Guds bud, och handlar om begär, ett tema som låter oss se tillbaka på den väg vi vandrat och sammanfatta etapperna genom att läsa texten till Tio Guds bud i ljuset av Kristi fulla uppenbarelse.
Vi utgick från tacksamhet som grundval för en relation av förtroende och lydnad. Vi har sett att Gud inte begär något av oss innan han har gett oss mycket mer. Han inbjuder oss till lydnad för att befria oss från avgudadyrkans bedrägeri som har så stor makt över oss. Att söka självförverkligande genom denna världens avgudar gör oss till tomma slavar, medan det som låter oss stå raka är relationen till honom, som i Kristus gör oss till sina barn utifrån sitt faderskap (jfr Ef 3:14-16).
Detta förutsätter en process av välsignelse och befrielse, som är den sanna och autentiska vilan. Som psaltarpsalmen säger: “Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer min räddning” (Ps 62:2)
Detta befriade liv låter oss försonas med vår personliga historia och med vad vi fått genomleva, från vår barndom och framåt, gör oss vuxna och låter ge rätt betydelse åt saker och människor i vårt liv. Längs denna väg träder vi in i relationen till nästan, som är ett kall till trohetens, generositetens och äkthetens skönhet utifrån den kärlek som Gud visar i Jesus Kristus.
Men för att leva så – i trohetens, generositetens och äkthetens skönhet – behöver vi ett nytt hjärta, där den Heliga Anden bor (jfr Hes 11:19; 26:26). Men hur äger denna hjärttransplantation rum, från ett gammalt hjärta till ett nytt? Genom gåvan av nya begär (jfr Rom 8:6) som planteras i oss av Guds nåd, särskilt genom Tio Guds bud som fullbordats av Jesus, som han lär i Bergspredikan (jfr Matt 5:17-48). Ja, när vi betraktar det liv som beskrivs i Tio Guds bud, en tillvaro i tacksamhet, frihet, äkthet, välsignelse, vuxenhet, som värnar om och älskar livet, som är trofast, generös och uppriktig, då står vi, nästan utan att märka det, inför Kristus. Tio Guds bud är hans röntgenplåt. Den beskriver honom som ett fotografiskt negativ som visar hans ansikte – som på svepeduken. Och så befruktar den Heliga Anden vårt hjärta genom att fylla det med begär som är Andens gåvor, Andens begär. Att begära enligt Anden, att begära enligt Andens rytm, att begära med Andens musik.
När vi betraktar Kristus ser vi skönhet, godhet och sanning. Och Anden skapar ett nytt liv som ger efter för dessa Andens begär och så ympar in hopp, tro och kärlek i oss.
Så förstår vi bättre vad det betyder att Herren Jesus inte har kommit för att avskaffa lagen utan för att fullborda den, för att låta den växa. Lagen enligt köttet var en rad föreskrifter och förbud, men enligt Anden blir samma lag till liv (jfr Joh 6:63; ef 2:15), för den är inte längre en föreskrift utan Kristi eget kött, han som älskar oss, söker oss, förlåter oss, tröstar oss, och som i sin kropp återupprättar gemenskapen med Fadern, som gått förlorad genom syndens olydnad. Så blir budens negativa uttryck – ”inte stjäla”, ”inte förorätta”, ”inte döda” – detta ”inte” blir till en positiv inställning: älska, gör plats för andra i ditt hjärta, begär som planterar något positivt. Och detta är den lagens fullhet som Jesus har kommit för att ge oss.
I Kristus, och bara i honom, upphör Tio Guds bud att vara fördömelse (jfr Rom 8:1) och blir till människolivets autentiska sanning, begär efter kärlek – här uppstår begäret efter det goda – begär efter glädje, frid, storsinthet, välvilja, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning. Från dessa “nej” går man till detta “ja”: den positiva inställningen hos ett hjärta som öppnar sig med den Heliga Andens kraft.
Därför skall vi söka Kristus i Tio Guds bud: för att befrukta vårt hjärta så att det blir havande med kärlek och öppnar sig för Guds gärning. När människan ger efter för begäret att leva enligt Kristus, då öppnar hon porten för frälsningen, som vi kan vara vissa på, för Gud Fader är generös, och, som Katekesen säger, ”Gud törstar efter att vi skall törsta efter honom” (nr. 2560).
Om det är onda begär som förstör människan (jfr Matt 15:18-20) så är det Anden som lägger ned sina heliga begär i vårt hjärta, begär som är utsäde till ett nytt liv (jfr 1 Joh 3:9). Det nya livet är inte en gigantisk ansträngning för att efterleva en föreskrift, utan det nya livet är Guds egen Ande som börjar leda oss fram till sina frukter, i ett fantastiskt samarbete mellan vår glädje över att vara älskade och hans glädje över att älska oss.
Detta är vad Tio Guds bud är för oss kristna: att betrakta Kristus för att öppna oss för att ta emot hans hjärta, hans begär, hans Heliga Ande.
