Presskonferens under påvens resa från Antananrivo till Rom 10 september 2019 Presskonferens under påvens resa från Antananrivo till Rom 10 september 2019 

Påven om schismer i kyrkan: "Jag ber för att de inte ska finnas, men är inte rädd."

Under presskonferensen vid flygresan tillbaka till Rom från Afrika talade påven Franciskus om glädjen hos de barn som han har mött under dessa dagar och om vikten av att stater värnar om familjerna. Han talade om vikten av att folks identitet bevaras från ideologisk kolonisering och kallade främlingsfientlighet ”en sjukdom”. På frågor om schismer inom kyrkan svarade han: “Jag ber för att de inte ska finnas, men jag är inte rädd”.

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

På tisdagen 10 september reste påven Franciskus tillbaka till Rom och Vatikanen efter sin veckolånga apostoliska resa i Moçambique, Madagaskar och Mauritius. Under en och en halv timmes presskonferens under flygresan svarade han på journalisternas frågor.

Fredsprocess 

På frågan om fredssamtal i Moçambique, då påven följde dessa i möte med landets president och två partiledare vid parlamentet, svarade han att de trots svårigheter har lyckats avsluta dem i en historisk omfamning. Påven tackade alla som har hjälpt till i denna process. Han sa att freden är en triumf, men att den fortfarande är skör i Moçambique och att man måste vårda den som man vårdar ett nyfött barn - med mycket ömhet, förlåtelse och tålamod – för att den ska växa sig stark.

Afrika - en ung kontinent

På frågan om två stora problem i Afrika, främlingsfientlighet och sociala nätverks effekter på de unga, inledde påven med att betona att Afrika är en ung kontinent, i bemärkelsen att barnafödandet är stort. Han talade om hur Europa däremot har blivit gammal och att man säger att det i vissa länder kommer att finnas flera pensionärer år 2050 än arbetsföra. Man väljer välfärd och trygghet men det leder till föråldring, sa påven och betonade att ”Afrika däremot är full av liv”. Han sa att han mötte samma stolthet för barnen under denna resa som den i Filippinerna och Colombia. 

Främlingsfientlighet: En sjukdom

Han gick vidare till frågan om främlingsfientlighet och han kallar detta fenomen: ”En mänsklig sjukdom, som mässlingen”. Han talade om hur denna "sjukdom" kommer in i ett land och en kontinent och skapar murar, men att dem som bygger murarna blir ensamma kvar. Han talade om hur han under den nya vågen av populism hör tal i Europa som påminner om Hitlers. Även i Afrika ser han tecken på dessa kulturella problem som han sa måste lösas, som i Kenya och Rwanda med stamtänkande, och att det här krävs utbildning.

Skydda barnen

Påven fick sedan frågan om vad kyrkan kan göra för att följa de unga i Madagaskar, som ofta kommer från fattiga familjer. Han berättade att han uppskattade hur Madagaskars unga, men även dem i Mauritius, uttryckte sig under de interreligiösa fredsmötena. Han talade om hur fattigdomen förstör många familjer och lämnar barn ensamma kvar och betonade vikten av att man skyddar dem och låter denna skatt, som barnen är, växa.

Kolonialisering

Nästa fråga handlade om Mauritius och folket på de tillhörande Chagosöarna, till vilka påven också sände tankar vid sitt besök i landet. Chagossianerna har historiskt tvingats till exil vid engelsk och amerikansk kolonisering och vill komma tillbaka till sitt land men tillåts inte göra det. Frågan till påven var hur han vill stödja detta folk.

Han talade om vikten av att följa det internationella samfundets beslut och att man vid länders självständighet låter rikedomar hamna hos folket och inte i kolonisatörers fickor. Sedan gick han vidare till den nutida koloniseringen, som inte så ofta är geografisk, men ideologisk med en vilja att ändra på folkens kulturer och göra alla lika. Han sa att ”en riktig globalisering inte är en sfär, utan månghörnig där varje folk bevarar sin identitet men enas med hela mänskligheten”.

Vittna om evangeliet

Påven sa att han slogs av den interreligiösa enheten i Mauritius där man bevarar sin identitet men för en broderlig dialog. Han berättade att han ber missionärerna att inte proselytera, för att det inte är ett kristet tillvägagångssätt, utan att med sina liv vittna om evangeliet.

Uppbyggande kommunikation

En journalist från den spanska telegrambyrån EFE, som i år firar 80 år, frågade påven om hans planer på att besöka Spanien samt hur han tror att framtidens rapportering kommer att se ut.

Påven svarade att han skulle behöva en kristallkula för att svara på detta. Han vet inte hur framtidens kommunikation kommer att se ut. Risken är alltid att frångå fakta och smycka ut det på eget sätt, sa påven och betonade alltså vikten av att hålla sig till sak. Kommunikationen måste sedan vara mänsklig och uppbyggande, sa påven, för att annars står den i konfliktens och diktaturens tjänst.

Korruption ett gissel för miljön

Nästa fråga gällde miljöteman som har uppkommit under denna apostoliska resa. Påven sa att han under denna resa har talat om hur man omedvetet talar om att Afrika utnyttjas, men att man t ex aldrig säger att Europa utnyttjas: ”Vi måste befria mänskligheten från denna kollektiva omedvetenhet” sa påven och betonade att ”den största exploateringen är den miljömässiga med avskogning och förstörelse av den biologiska mångfalden”. Han berättade att fiskare berättade för honom, då de för en tid sedan besökte honom i Vatikanen, att de vissa år får upp tonvis med plast. Påven påminde om att han denna månad uppmanar till bön för haven men att det även finns andra stora lungor i världen som bland andra skogar dem i Centralafrika och Amazonas. Han uttryckte oro för hur klimatförändringarna sker så fort. Påven talade om hur mycket illa korruptionen gör för både miljön och människan.

Schism inom kyrkan

Påven fick sedan frågan om hur han tar kritiken som kommer från vissa biskopar och kardinaler om hans pontifikat och han svarade inledningsvis att kritik alltid är till hjälp även om de ibland kan göra honom arg. Han betonade att en konstruktiv kritik ska vara öppen för dialog, för att en kritik som är som ett ”piller arsenik” är inte till någon hjälp. ”Kritisera utan att vilja lyssna på svaret betyder att inte vilja kyrkan väl … och skapar schismer”. Påven talade om hur det till exempel fanns schismer under Första Vatikankonciliet och som ledde till konsekvenser för det Andra, men att det alltid finns utrymme i kyrkan för detta och att det är ”ett av de val som Herren ger i den mänskliga friheten”.

”Jag är inte rädd för schismer, även om jag ber för att de inte ska finnas, för att de sätter många människors andliga hälsa på spel”. Påven sa att han till exempel får kritiken att vara kommunist då han talar om sociala frågor men säger att han endast säger samma sak som helige Johannes Paulus II redan har sagt. “De går in på ideologier i doktrinen” sa påven och varnade för att när man gör det riskerar man att det uppstår schismer. “Herdarna måste vägleda flocken bland nåd och synd, för att den evangeliska moralen betyder detta", sa påven och förklarade att ”en moral enligt en pelagiansk ideologi leder till stelhet och idag har vi många stela skolor inom kyrkan som inte är schismer men kristna pseudo-schismer som slutar illa”.

Påven betonade att det är något som inte är bra med stela kristna, biskopar och präster och att det där saknas en evangelisk helighet. ”Därför måste vi vara milda mot dem som frestas att utföra dessa attacker, för att de har problem”.

“Jag är inte rädd för schismer, även om jag ber för att de inte ska finnas, för att de sätter många människors andliga hälsa på spel”

Besök i valtider

Då man försöker undvika att apostoliska besök görs i valtider undrade en journalist hur påven såg på att besöket i Moçambique dock sammanföll med en valkampanj. Påven svarade att de medvetet hade tagit detta beslut och att fokus låg på fredsprocessen och att valkampanjen kom i andra hand. Han sa dock att man måste hålla sig undan valkampanjer.
 

11 september 2019, 12:35