Hela påvens katekes: Josef 12. Helige Josef, den universella kyrkans skyddspatron
Övers. Charlotta Smeds – Vatikanstaten
Påven Franciskus avslutade sin trosundervisning om den helige Josef vid onsdagens allmänna audiens i Paulus VI:s audienshall i Vatikanen. Den sista katekesen förklarade varför Josef är den universella kyrkans beskyddare, och påven betonade alla kristnas kallelse att beskydda, liksom Josef. Påven utgick till stor del från kapitel 5 i det Apostoliska brevet Patris Corde som finns utgivet på svenska av Veritas förlag.
Nedan hela katekesen:
Idag avslutar vi katekesserien om den helige Josef. Dessa katekeser är ett komplement till det apostoliska brevet Patris Corde, skrivet med anledning av 150-årsdagen av Pius IX:s proklamation av helige Josef som katolska kyrkan skyddspatron. Men vad betyder den här titeln? Vad menas med att helige Josef är "kyrkans skyddspatron"? Idag vill jag reflektera över detta med er.
Jesus och Maria, trons dyrbaraste skatt
Även i detta fall är det evangelierna som ger oss den mest korrekta tolkningen. Faktum är att i slutet av varje berättelse där Josef är huvudpersonen, noterar evangeliet att han tar barnet och dess moder med sig och gör det Gud befallt honom (jfr Mt 1:24; 2,14.21). Detta visar på Josefs uppgift att skydda Jesus och Maria. Han är deras främsta väktare: "Jesus och hans mor Maria, är faktiskt vår tros mest dyrbara skatt" (Apostoliska brevet Patris Corde, 5), och denna skatt skyddas av den helige Josef.
I frälsningsplanen kan man inte skilja Sonen från modern, från henne, som "vandrade trons pilgrimsväg, och höll fast vis sin förening med Sonen intill korset” (Lumen gentium, 58), som den andra Vatikankonciliet påminner oss.
Vår kallelse att skydda Jesus och Maria
Jesus, Maria och Josef är i viss mening kyrkans urkärna. Jesus är människa och Gud, Maria, den första lärjungen, är modern; och Josef, beskyddaren. Och även vi ”bör alltid fråga oss ifall vi med all vår kraft skyddar Jesus och Maria, som på ett hemlighetsfullt sätt anförtrotts åt vårt ansvar, vår omsorg och vårt beskydd” (Patris Corde, 5). Här finns en mycket vacker riktlinje för den kristna kallelsen: att skydda. skydda livet, skydda mänsklig utveckling, skydda det mänskliga sinnet, skydda det mänskliga hjärtat, skydda mänskligt arbete. Den kristne är – kan vi säga – som den helige Josef: han måste skydda. Att vara kristen är inte bara att ta emot tron, att bekänna tron, utan att skydda livet, sitt eget liv, andras liv, kyrkans liv.
Josef – kyrkans beskyddare
Den Högstes Son kom till världen i ett tillstånd av stor svaghet: Jesus föddes så - svag, svag. Han ville behöva bli försvarad, skyddad, omhändertagen. Gud litade på Josef, liksom Maria, som i honom fann mannen som älskade och respekterade henne och alltid tog hand om henne och barnet. I denna mening ”kan den helige Josef inte vara annat än kyrkans beskyddare, eftersom kyrkan är en förlängning av Kristi Kropp i historien, samtidigt som Marias moderskap återspeglas i kyrkans moderskap. I och med att Josef fortsätter att skydda kyrkan, fortsätter han att skydda barnet och hans mor" (ibid.).
Skydda Jesus i de behövande
Barnet kommer här att säga: "Vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig" (Mt 25:40). Därför är varje person som är hungrig eller törstig, varje främling, varje migrant, varje person utan kläder, varje sjuk person, varje fånge "Barnet" som Josef skyddar. Och vi uppmanas att skydda dessa människor, dessa våra bröder och systrar, som Josef gjorde. Därför åberopas han som beskyddare av alla behövande, förvisade, drabbade och till och med döende – som vi talade om det förra onsdagen. Vi måste också lära oss av Josef att skydda dessa dyrbara skatter: att älska barnet och hans mor; älska sakramenten och Guds folk; älska de fattiga och vår församling. Samtliga av dessa realiteter är och förblir barnet och hans mor (jfr Patris Corde, 5). Vi måste skydda, för i och med det skyddar vi Jesus, som Josef gjorde.
Fördöm inte – skydda varandra!
Idag är det vanligt, det är vardagligt, att kritisera kyrkan, att understryka dess inkonsekvenser - det finns många - att understryka synderna, som i verkligheten är våra inkonsekvenser, våra synder, eftersom kyrkan alltid har varit ett folk av syndare som möter Guds barmhärtighet. Låt oss fråga oss om vi i djupet av våra hjärtan älskar kyrkan som den är. Guds folk på vandring, med många begränsningar men med en stor önskan att tjäna och älska Gud. Det är bara vår kärlek som gör oss förmögna att förmedla hela sanningen, inte delvis; att säga det som är fel, men även att erkänna allt gott och den helighet som finns i kyrkan, med början från Jesus och Maria. Älska kyrkan, skydda kyrkan och vandra med kyrkan. Kyrkan är dock inte den där lilla gruppen som står prästen nära och befaller alla, nej. Kyrkan är vi alla, alla vi. På väg. Vi skyddar varandra, skyddar varandra sinsemellan. Det här är en bra fråga: när jag har ett problem med någon, försöker jag skydda honom eller fördömer jag honom, skvallrar om honom, och förstör honom? Vi måste skydda, alltid skydda!
Be den helige Josef om hjälp
Kära bröder och systrar, be om helige Josefs förbön i livets och era församlingars svåraste stunder. Där, där våra misstag blir till skandal, ber vi helige Josef om modet att tala sanning, modet att be om förlåtelse och ödmjukt börja om. Där, där förföljelse hindrar evangeliet från att förkunnas ber vi den helige Josef om styrka och tålamod för att av kärleken till evangeliet kunna utstå gissel och lidande. Där materiella och mänskliga medel är knappa och vi upplever fattigdom, särskilt när vi är kallade att tjäna de minsta, de försvarslösa, de föräldralösa, de sjuka, de förkastade i samhället, låt oss där be den helige Josef om Försynen. Så många helgon har vänt sig till honom! Så många människor i kyrkans historia har funnit i honom en skyddspatron, en beskyddare och en fader!
Låt oss göra som dem. Därför ber vi alla tillsammans idag till den helige Josef, den bön som jag lade i slutet av brevet Patris Corde, och anförtror honom våra intentioner och, särskilt kyrkan som lider och prövas.
Var hälsad, Frälsarens beskyddare
och jungfru Marias brudgum.
Åt dig anförtrodde Gud sin Son;
i dig lade Maria sin tillit;
hos dig blev Jesus man.
O salige Josef, var en far även för oss,
och led oss på livets vandring.
Uppnå åt oss nåd, barmhärtighet och mod,
och skydda oss från allt ont. Amen.
