Videosamtal mellan påven och Kirill: Kyrkan använder Jesu språk
Charlotta Smeds - Vatikanstaten
Tillsammans för att ”stoppa kriget” i Ukraina, för de som "betalar priset" är "folket, de ryska soldaterna som skickas för att dö, och de som bombas och dör". Detta en passage från videosamtalet mellan påven Franciskus och den ortodoxa patriarken i Moskva, Kirill, på eftermiddagen, med respektive kardinal Kurt Koch, ordförande för det Påvliga rådet för främjandet av kristen enhet, vid påvens sida, och metropoliten Hilarion av Volokolamsk, chefen för Institutionen för yttre förbindelser i Moskva-patriarkatet, bredvid patriarken.
Förhandlingarnas exceptionella betydelse
Heliga Stolens presstalesman Matteo Bruni, som svarade på journalisternas frågor sa att mötet rörde sig om "kriget i Ukraina och de kristnas och hedarnas roll att göra allt för att säkerställa freden". Påven tackade patriarken för mötet, och i pressmeddelandet står det att "motiverad av önskan att som herdar för sina folk, visa en väg till fred", höll påven med patriarken om att "kyrkan inte får använda politikens språk, utan Jesu språk". "Vi är herdar för samma heliga folk som tror på Gud, på den Heliga Treenigheten, på Guds heliga Moder: för detta måste vi enas i ansträngningen att hjälpa freden, att hjälpa de som lider, att söka vägar till fred, att stoppa våldet". Båda, betonade "den exceptionella betydelsen av den pågående förhandlingsprocessen eftersom, som påven sa, "den som betalar priset för kriget är folket, det är de ryska soldaterna och det är folket som bombas och dör'”.
Kyrkornas roll att stärka fred och rättvisa
"Som herdar - fortsatte påven - har vi plikten att vara nära och hjälpa de som lider av krig. En gång i tiden talades det även i våra kyrkor om heligt krig eller rättfärdiga krig. Idag kan vi inte tala så. Vikten av fred har utvecklats i det kristna medvetandet.”
Båda är överens om att" kyrkorna är kallade att bidra till att stärka fred och rättvisa”, avslutade Franciskus: "Krig är alltid orättvisa. För de som betalar är Guds folk. Våra hjärtan kan inte låta bli att gråta inför barnen, de dödade kvinnorna, krigets alla offer. Krig är aldrig vägen. Anden som förenar oss ber oss som herdar att hjälpa de folk som lider av krig”.
Den gemensamma förklaringen 2016
Krisen i Donbass som bröt ut för åtta år sedan hade redan föranlett ett ingripande av påven och patriarken Kirill. I den gemensamma deklarationen som undertecknades på Kuba 2016 står det: ”Vi beklagar sammandrabbningen i Ukraina som redan har orsakat många offer, otaliga skador på fredliga invånare och kastat samhället i en allvarlig ekonomisk och humanitär kris. Vi uppmanar alla parter i konflikten att vara försiktiga, att visa social solidaritet och handla för att bygga fred. Vi inbjuder våra kyrkor i Ukraina att arbeta för att uppnå social harmoni, att avstå från att delta i konflikten och inte att stödja den fortsatta utvecklingen av konflikten.”
I samma förklaring läser vi: "Vi uppmanar alla kristna och alla som tror på Gud att be innerligt till den försynte världens Skapare att skydda sin skapelse från förstörelse och inte tillåta ett nytt världskrig. För att freden ska vara varaktig och tillförlitlig krävs särskilda ansträngningar för att återupptäcka de gemensamma värderingarna som förenar oss, grundade på vår Herre Jesu Kristi evangelium”.
Krig vanhelgar fredens Gud
De senaste dagarna har påvens vädjanden blivit mer och mer påträngande och fulla av oro och smärta. Vid den senaste Angelusbönen, förra söndagen, påminde påven om "martyrstaden" Mariupol, ett av de allvarligaste offren för det "fruktansvärda kriget" i Ukraina, och han ropade: "Stoppa denna massaker", och förklarade att "Gud är bara fredens Gud, han är inte krigets Gud, och de som stöder våld vanhelgar Guds namn” Påven upprepade att" inför barbariet att döda barn, oskyldiga människor och försvarslösa civila, håller inga strategiska motiveringar", snarare ”måste den oacceptabla väpnade aggressionen stoppas, innan den reducerar städer till kyrkogårdar”.