Påvens audiens: Äldres visdom kontra tidens kunskapslättja

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Påven Franciskus reflekterade över Gamla testamentets bok Qoheleth, eller Predikaren, vid den gångna veckans allmänna audiens på Petersplatsen, och han noterade hur dess refräng "allt är fåfänga" representerar en särskild frestelse för vår egen tid.

Påven beskrev hur den vise mannen Qoheleth svajade fram och tillbaka mellan förnuft och meningslöshet i sin strävan efter meningen med livet, och sa att det var meningslöst med kunskap som är fristående från "en passion för rättvisa."

Qoheleth, sa påven, avslutade sin bok med en riktlinje på hur man tar sig ur fällan: ”Frukta Gud och håll hans bud. Det gäller alla människor.”

Äldre måste ha en passion för rättvisa

Påven Franciskus betonade att var och en av oss frestats av likgiltighet när vi ser att våra ansträngningar inte tycks ge några resultat och verkligheten förvandlar allt – både gott och ont – till intet.

Han tillade att "en sorts negativ intuition" frestar särskilt äldre, som ibland leder dem till besvikelse.

"De äldres motstånd mot besvikelsens demoraliserande effekter är avgörande: Om de äldre, som har sett allt, behåller sin passion för rättvisan intakt, då finns det hopp om kärlek och även för tillit."

Påven sa att i vår samtid tror man att man kan "mäta och manipulera allt", vilket sedan resulterar i "en kollektiv demoralisering av mening, kärlek och godhet."

Sanning utan handling leder till förlamning

Påven fortsatte med att reflektera över varför kunskap utan handling är så skadlig för en person.

"En förmodad 'sanning', som begränsar sig till att registrera världen, registrerar också sin likgiltighet till dess motsatser och överlämnar dem till tidens flöde och intets öde. Den moderna jakten på sanning formas av vetenskapens okänsliga och omoraliska drag och frestats att helt ta avsked från sin passion för rättvisa. Den tror inte längre på dess öde, löfte och återlösning."

Påven Franciskus sa att modern kultur "kombinerar kunskap och ansvarslöshet" i ett försök att ta bort den moraliska effekten av våra handlingar och leda oss på vägen till "själens förlamning".

Inaktivitet öppnar dörren till ond aggression

Qoheleth, sa påven, kallade denna frestelse "allvetandets delirium", något som de tidiga munkarna i kyrkan kallade "lättja" eller en "att ge upp inför kunskapen om världen utan passion för rättvisan och dess åtföljande handling."

Påven noterade att, att ge efter för denna frestelse "öppnar dörren till ondskans aggressiva krafter" i form av ideologier.

"Detta okänsliga och oansvariga förnuft berövar mening och energi från kunskapen om sanning," sa han. "Det är ingen slump att vår tid är en tid för falska nyheter, kollektiv vidskepelse och pseudovetenskapliga sanningar."

Ålderdomens visdom kan rädda unga

Sammanfattningsvis uppmanade påven Franciskus de äldre att hjälpa yngre generationer att vända sig bort från "villfarelsen om en sanning i sinnet som saknar en önskan om rättvisa."

”Äldre människor som är rika på visdom och humor gör unga så mycket gott! De räddar dem från frestelsen att falla för en sorglig världslig kunskap som saknar livsvisdom.”