Sök

Påven: Tre världskrig på ett sekel. Var pacifister!

På flyget tillbaka till Vatikanen från Bahrain, den 6 november, talade påven med journalisterna om Ukraina och de många konflikterna i världen. Han berättade om sin vänskap med storimamen av Al-Azhar, betydelsen av kvinnors rättigheter och jämlikhet, migranterna på Medelhavet och övergrepp mot minderåriga. Till de tyska biskoparna sa han: “Tyskland har redan en stor evangelisk kyrka och jag vill inte ha en ytterligare”.

Katarina Agorelius – Vatikanstaten


Under presskonferensen på flyget tillbaka till Rom och Vatikanen efter sin apostoliska resa i Bahrain, 3-6 november 2022, talade påven Franciskus om krigen i världen, sin vänskap med storimamen av Al-Azhar, kvinnors rättigheter, migrationen och övergrepp inom kyrkan och så vände han sig till de tyska biskoparna i bestämda ordalag. Resan till Bahrain gjordes i samband med Forum för dialog mellan öst och väst för mänsklig samlevnad, ”Bahrain Forum for Dialogue: East and West for Human Coexistence”, och mottot var: “frid på jorden, bland människorna till vilka han har behag”.

Dialog i mångfald

Fatima Al Najem, Bahrain News Agency, bad påven göra en utvärdering av denna apostoliska resa och av Bahrains ansträngningar att främja en fredlig samlevnad i mångfalden.

Påven svarade att detta har varit en resa för att mötas och föra en interreligiös dialog med islam och en ekumenisk dialog med Bartholomaios I av Konstantinopel. Storimamens idé, förklarade påven, var att söka enhet, enhet inom islam i respekt för olikheter samt enhet med kristna och andra religioner - en enhet i mångfalden där var och en har sin starka identitet. Påven berättade att han under dessa dagar har lyssnat uppmärksamt på storimamens tre tal och slogs av sättet på vilket han insisterade på en dialog inom islam, precis som kristna försöker närma sig varandra efter en historia av uppdelning och krig. ”Tack vare det Andra Vatikankonciliet finns ett närmande och vi kan föra dialog och arbeta tillsammans - sa påven - och detta är viktigt, ett vittnesbörd om att göra gott mot andra”. Medan specialister diskuterar teologin måste vi vandra tillsammans som troende, vänner och bröder och systrar, underströk påven. Han berättade att han även hade slagits av mötet med det muslimska äldrerådet, där man talade om en gemensam oro för skapelsen. Sammanfattningsvis har detta varit ett mötets resa, sa påven, där nyckelordet är dialog, en dialog där man bevarar sin egen identitet.

Det har varit en mötets resa, förklarade påven och berättade att statssekreterare Pietro Parolin i samma stund reste från Bahrain, i sällskap med storimamen av Al-Azhar ”som två bröder” till Egypten, för att delta i FN:s klimattoppmöte COP27. "Detta är något verkligen rörande", sa han.

“Han bad journalisterna att vara pacifister och att tala och kämpa mot krig”

Dokumentet om broderskap och Fratelli tutti. Vädjan till Libanons politiker

Imad Atrach, Sky News Arabia undrade om påven anser att den interreligiösa dialogen, som inleddes med underteckandet av "Dokument om broderskap mellan alla människor för fredlig samlevnad i världen" för tre år sedan, besöket i Bagdad och nu nyligen i Kazakhstan, har lett till konkreta resultat och om det planeras något möte om detta i Vatikanen. Han tackade också påven för att ha nämnt Libanon i sitt tal tidigare samma dag till Bahrains prästerskap.

Påven berättade hur idén om Dokumentet föddes. Storimamen avlade en artighetsvisit i Vatikanen och när mötet var slut frågade påven var han skulle äta lunch. ”Låt oss äta tillsammans”, sa storimamen. Det kom från hjärtat, förklarade påven. Vid bordet satt de tillsammans med respektive sekreterare och rådgivare och tog brödet, bröt det och gav det till varandra. Det var en mycket broderlig lunch, berättade påven, och någon av dem fick idén att skriva ett dokument om detta möte. De två sekreterarna började skriva och utkast sändes fram och tillbaka och påven och storimamen tog sedan tillfället i akt att publicera dokumentet i samband med den apostoliska resan i Abu Dhabi. Det var Guds verk, förklarade påven samt att hans encyklika Fratelli tutti grundas på detta dokument.

Vad gäller Libanon vädjade påven till landets politiker: ”Lägg personliga intressen åt sidan, se till landets bästa och kom till en överenskommelse. Först Gud, sedan landet och sist intressen”. Påven bad om stöd till Libanon så att landet kan återfå sin storhet samt om böner för landet.

Fortsatt kamp för jämlikhet

Carol Glatz , CNS, frågade om påven stödjer kampen i Irak för kvinnors och de ungas rättigheter.

Påven svarade att jämlikhet mellan män och kvinnor fortfarande inte uppnås i hela världen och att man måste fortsätta att kämpa för detta. ”Gud har inte skapat mannen och sedan en liten hundvalp för att roa sig. Nej, han har skapat två likvärdiga, man och kvinna.” Han förklarade att han varje gång en kvinna gör ett jobb i Vatikanen ser att saker och ting förbättras och betonade att manschauvinismen dödar mänskligheten. ”Låt oss inte bara kämpa för rättigheter, utan för att det behövs kvinnor i samhället som hjälper oss att förändras”, betonade påven.

Tre världskrig under ett sekel - var pacifister

Antonio Pelayo, Vida Nueva, frågade påven om eventuella förhandlingar från Vatikanens sida vad gäller kriget i Ukraina och om han har talat personligen med Rysslands president Putin eller har planer på att göra det.

Påven svarade att Vatikanen ständigt är uppmärksam på detta och att statssekretariatet arbetar mycket bra. Han berättade om hur han en dag efter att kriget bröt ut gick till Rysslands ambassad vid Heliga stolen för att tala med ambassadören, som han känner sedan sex år och som han sa är mycket medmänsklig: ”Vi har hamnat i en pengarnas diktatur”, sa ambassadören med hänvisning till civilisationen. Påven berättade att han då uttryckte sin vilja att resa till Moskva och möta Putin och att han sedan fick ett mycket artigt svar av utrikesministern Lavrov att det ännu inte var nödvändigt. Sedan berättade påven att han har talat tre gånger med Ukrainas president Zelensky på telefon och vidare med ambassadörer, samt att inte bara han utan Heliga stolen har haft möten. Han slås av krigets grymhet men betonade att han inte vill lägga skulden på hela det ryska folket. Han förklarade att han hyser stor kärlek till både det ryska och det ukrainska folket och att han står mellan två folk som han älskar. Påven sa att han här ville passa på att uttrycka sin sorg över att vi under ett sekels tid upplever tre världskrig, 1914-1918, 1939-1945 och detta som vi nu genomlever. Den största olyckan i världen, underströk han, är vapenindustrin. Påven nämnde förutom kriget mellan Ukraina och Ryssland, bland andra de väpnade konflikterna i Jemen, Myanmar, Etiopien, Syrien och Libanon. Han bad journalisterna att vara pacifister och att tala och kämpa mot krig.

Kyrkans kamp mot det onda

Hugues Lefevre, I.Media, sa att många fransmän har tappat sin tro och kristna glädje på grund av fall av sexuella övergrepp inom kyrkan och frågade påven om han inte tycker att  kanoniska sanktioner borde bli officiella.

Påven svarade att övergrepp finns överallt och även inom kyrkan och att det är mot prästens och det socialas natur och måste stoppas. Han betonade att kyrkan fördömer övergreppen bestämt och tackade i synnerhet kardinal Sean Patrick O'Malley som han berättade förstod behovet av  att instifta den påvliga kommissionen för skydd av minderåriga, som påven sa inger mod att ta itu med dessa frågor. Det är viktigt att kyrkan kämpar mot allt ont och känner en djup skam, som är en nådegåva för att kunna gå framåt, betonade han.

“Om vi vill lösa problemet med migrationen måste vi hjälpa de afrikanska länderna på plats, underströk påven”

Europas migrationspolitik

Vania De Luca, Rai-Tg3, talade om migrationen över Medelhavet och undrade vad påven anser om att Italien har återgått till en politik för "stängda hamnar" och om de nordeuropeiska ländernas inställning. Hon önskade även påvens kommentar om Italiens nya regering med en kvinnlig premiärminister.

Påven svarade att migrationen är en utmaning som måste bygga på principen: mottagning, medföljande, främjande och integrering. EU:s länder måste komma överens om hur många migranter som kan tas emot, sa påven och betonade att Medelhavet nu kanske är världens största kyrkogård. Han gav rådet att läsa “den viktiga” boken Hermanito, om det förtryck som migranterna utsätts för. Migrationspolitiken måste enas och samarbeta och man kan inte ge Cypern, Grekland, Italien och Spanien hela ansvaret, betonade han. Han sa att kolonialistiska makter utnyttjar afrikanska länder och att detta leder till att folket migrerar. Om vi vill lösa problemet med migrationen måste vi hjälpa de afrikanska länderna på plats, underströk påven. Vad gäller Italiens nya regering, sa påven att han önskar den allt gott och att oppositionen samarbetar i akuta frågor och hjälper till för att få “ett slut på dessa skämt” med ständiga regeringsskiften och han uppmanade till ansvarskänsla.

Påven till kyrkan i Tyskland

Ludwig Ring-Eifel, Centrum informationis Catholicum, fick ställa presskonferensens sista fråga: Vad kan kyrkan i Tyskland lära av den i Bahrain? Journalisten förklarade att han och hans tyska kollegor har slagits av att den lilla fattiga katolska församlingen i Bahrain, som utgörs av troende av många olika nationaliteter, växer och är full av glädje och hopp, medan kyrkan i Tyskland, som är är stark och välstrukturerad, årligen förlorar 300 000 troende.  

Tyskland har en gammal, stor och komplicerad religionshistoria och med strider, sa påven. ”Jag säger till de tyska katolikerna: Tyskland har en stor och fin evangelisk kyrka och jag vill inte ha en ytterligare, som aldrig skulle bli så god som den, utan jag vill att den ska vara katolsk, tillsammans med den universella kyrkan, i broderskap med den evangeliska. Ibland förlorar man det heliga troende Guds folks religiösa känsla och hamnar i diskussioner som är teologiska konsekvenser, men som inte är teologins kärna, förklarade påven och avslutade med ord som han sa kommer från hjärtat: ”Om det inte finns ett möte med Jesus Kristus blir det en etik utklädd till kristendom”

07 november 2022, 12:57