Trettondagen. Påven: De vise männen visar oss platserna för mötet med Herren

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

I predikan Trettondedag jul – Herrens uppenbarelse uppmanade påven Franciskus till att, som de vise männen från östern, lyfta blicken mot himlen och fråga oss: Vilken är platsen där vi kan finna och möta vår Herre?

Frågornas rastlöshet

”Av stjärntydarnas erfarenhet förstår vi att den första “platsen” där Han älskar att uppsökas på är i frågornas rastlöshet. - sa påven - De vise männen från österns fascinerande äventyr lär oss att tron inte föds på grund av vår förtjänst eller teoretiska resonemang, utan är en Guds gåva. Hans nåd hjälper oss att vakna upp från vår apati och att ge plats åt livets viktiga frågor, som får oss att lämna tanken att vara utmärkta och öppna oss för det som överstiger oss.”

“Detta är den avgörande punkten: vår rastlöshet, våra frågor, andliga resor och praktik måste sammanfalla i Herrens tillbedjan”

Trosvandringen inleds då vi, med Guds nåd, ger plats åt rastlösheten och inte nöjer oss med bekvämligheten i våra vanor, förklarade han och varnade för att förföras till att använda sig av ”själens lugnande medel” och inte tänka för mycket, bara låta vara och njuta av livet.

“Gud däremot bebor våra rastlösa frågor; «vi söker honom som natten söker gryningen …Han är det heliga mysteriet som möter nostalgin i det "helt och hållet andra", nostalgin efter en perfekt och beprövad rättvisa, försoning och frid» (C.M. Martini, Incontro al Signore Risorto. Il cuore dello spirito cristiano). Detta är alltså den första ”platsen”: frågornas rastlöshet. Var inte rädda för att gå in i dem: dessa är vägarna som för oss till Jesus.”

Vägens risk

Den andra “platsen” där vi kan finna Herren, förklarade påven, är på vägens risk.

”Frågorna, även de andliga, kan just skapa frustration och övergivenhet om vi inte tar oss ut på vandringen och riktar vår inre rörelse mot Guds ansikte och skönheten i hans Ord. De vise männens pilgrimsfärd, «deras yttre vandring – sa Benedictus XVI – var uttrycket för deras vandring inombords och hjärtats inre pilgrimsfärd» (predikan Trettondagen 2013). Stjärntydarna stannar inte vid att se upp mot himlen och begrunda stjärnans ljus, utan ger sig ut på en riskfylld resa utan säkra vägar och bestämda kartor. De vill förstå vem judarnas konung är, var han är född och var de kan finna honom. Därför frågar de Herodes, som i sin tur kallar till sig folkets ledare och skriftlärda som förhörde sig hos Skriften. De vise männen var på vandring: de flesta verb som beskriver deras handlingar är rörelseverb.”

Påven förklarade att det är så även med vår tro: att den inte kan växa om vi inte för en ständig dialog med Herren, lyssnar på Ordet och är ihärdiga. ”Låt oss komma ihåg detta, att tron inte växer om den förblir statisk. Vi kan inte stänga in den i någon personlig hängivenhet eller begränsa den inom kyrkans väggar, utan det är nödvändigt att ta fram och leva ut den i en vandring mot Gud och våra bröder och systrar”

Tillbedjans förundran

“Slutligen, efter frågornas rastlöshet och vägens risk, är det tredje “platsen” på vilken vi kan möta Herren i tillbedjans förundran”, sa påven avslutningsvis. Efter en lång resa och ett tröttande sökande gick de vise männen från östern in i huset och «där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom» (vers 11).

“Detta är den avgörande punkten: vår rastlöshet, våra frågor, andliga resor och praktik måste sammanfalla i Herrens tillbedjan. Där finner de källans mitt, för att allt föds därifrån för att det är Herren som väcker det att känna, handla och verka i oss … Tillbedjans förundran. Där lär vi oss att stå inför Gud, inte direkt för att be om eller göra något, utan bara för att tyst stanna upp och överlämna oss åt hans kärlek och för att låt oss gripas och pånyttfödas i hans barmhärtighet.”

Påven Franciskus avslutade:

“Så låt oss upptäcka att ett ljus även upplyser de mörkaste nätter, och det är Jesus, det är den strålande morgonstjärnan, rättvisans sol och Guds barmhärtiga strålglans - Gud som älskar varje människa och folk på jorden”.