Påven till DR Kongos biskopar: Var hoppets profeter för folket

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

På morgonen den 3 februari, som sista officiella möte i DR Kongo under påven Franciskus fyrtionde apostoliska resa som nu fortsätter i Sydsudan, mötte påven landets biskopar i biskopskonferensens (CENCO) säte i Kinshasa - i landet finns 62 biskopar och drygt 52 000 katoliker. CENCO följer på nära håll den socio-politiska situationen i landet och bär en viktig roll som medlare vid konflikter.

"Vakta trons unga hjärta"

Påven sa i sitt tal till biskoparna att det har varit fint för honom att besöka detta land, "Afrikas gröna hjärta", som är "en lunga för hela världen".

“Betydelsen av detta ekologiska världsarv påminner oss om att vi är kallade att vårda skapelsens skönhet och försvara den från såren som orsakas av rovlystna egoismen … er skog är även en bild som talar till vårt kristna liv: som kyrka måste vi andas evangeliets rena luft, jaga bort världslighetens förorenade luft och vakta trons unga hjärta.”

Den unga kristna gemenskapen i landet är märkt av lidande för sitt folk, men även av ett folk som inte har förlorat sitt hopp och som entusiastiskt omfamnar sin tro och sina herdar, betonade påven.

Profeter för folken

Han hänvisade till profeten Jeremia, som levde i en tid av orättvisa och lidande och “tillbringade sitt liv med att förkunna att Gud aldrig överger sitt folk och genomför fredsprojekt även i situationer som verkar förlorade och oåterkalleliga”. Påven sa att då även biskoparna i detta land lever i denna verklighet, vill han tala med dem om Guds närhet och profetia för folken. “Det första ordet Herren vänder till Jeremia är detta: «Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig» (Jer 1:5). Det är en kärleksförklaring som Gud formar i hjärtat på var och en av oss”, förklarade påven. Påven varnade för att gå in i en världsanda tjäna för egen vinning, inte vårda relationer i stället för att ödmjukt tjäna andra. Han bad biskoparna att “vårda närheten till Gud, för att vara hans trovärdiga vittnen och talesmän för hans kärlek bland folket”.

Vad gäller en profetia för folken, hänvisade påven återigen till Jeremia. Han kallades ”att vara «profet för folken» (Ger 1:5), för att bära ljus i mörkret och vittna i ett sammanhang av våld och korruption”. Jeremia erkänner att han försökte stå emot Herrens ord, men inte kunde det för att det brann som en eld inom honom, sa påven och förklarade: ”Guds ord är en eld som brinner i det innersta och driver oss att komma ut! Detta är vår biskopliga identitet.”

Verka för en bättre framtid

Vidare säger Herren till profeten Jeremia: «Jag lägger mina ord i din mun. I dag ger jag dig makt över folk och riken. Du skall rycka upp och vräka omkull, förstöra och bryta ner, bygga upp och plantera.» (Jer 1:9-10). Det är starka ord, sa påven, som även vi är kallade att fortsätta att lyssna till för att var och en ska verka för en bättre framtid, ”för att morgondagens Kongo verkligen ska vara den som Herren önskar: ett välsignat och lyckligt land och aldrig mer skändat, förtryckt och nedblodat”.

Påven betonade att detta inte handlar om politik, utan om en kristen profetia för att väcka samvetet hos de styrande. ”Ingen ska någonsin kunna få säga till er medan folket lider av hunger: de brydde sig inte om det och gick bort till sina åkrar och sina affärer (jfr Matt 22:5).

“Var inte rädda att vara hoppets profeter för folket, enhälliga röster om Herrens tröst, vittnen och glada förkunnare av evangeliet”, avslutade påven, tackade för allt arbete som har utförts innan detta apostoliska besök och uttryckte lyckönskningar inför den nationella eukaristiska kongressen som kommer att hållas i juni i år.