Påven Franciskus skriver en fortsättning på Laudato Si'

Vatican News

När påven Franciskus på måndagen talade till en delegation jurister från Europarådets medlemsländer, sa han att han håller på att skriva en fortsättning på sin encyklika Laudato Si' för att uppdatera den till "aktuella frågor".

Påven uttryckte sin uppskattning över juristernas åtagande att utveckla en rättslig ram som syftar till att skydda miljön.

"Vi får aldrig glömma att de yngre generationerna har rätt att ta emot en vacker och levande värld av oss, och att vi har ett stort ansvar att förvalta skapelsen som vi har tagit emot ur Guds generösa händer", sade påven. "Tack för ert bidrag."

I ett uttalande senare på måndagen förklarade Heliga stolens presstalesman, Matteo Bruni, att den nya uppdaterade versionen av Laudato Si’ kommer att fokusera särskilt på de senaste extrema klimatförändringarna och miljökatastroferna som påverkar människorna på fem kontinenter.

Solsången

Laudato Si' är påven Franciskus andra encyklika. Den publicerades den 18 juni 2015 och undertecknades den 24 maj samma år, på Pingstdagen.

Dokumentet om "vården av det gemensamma hemmet" hämtar sin titel från inledningen av den helige Franciskus Lovsång till skapelsen, även kallas Solsången;

 ”Allrahögste, allsmäktige, gode Herre, din är lovsången och äran och härligheten och din är all välsignelse, dig allena tillkommer de och ingen människa är värdig att ens nämna ditt namn.

Lovad vare du, min Herre med hela din skapelse, särskilt för broder Sol, som skänker oss dagen och ljuset. Vacker är han i sin väldiga glans. Om dig, du Allrahögste, bär han vittnesbörd.

Lovad vare du, min Herre för syster Måne och stjärnorna. På himmelen har du gjort dem lysande, tindrande och sköna.

Lovad vare du, min Herre för broder vind och för luften och regnet och den klara himmelen, ja för all väderlek, genom vilken du uppehåller din skapelse.

Lovad vare du, min Herre för syster Vatten. Mäkta nyttig är hon, ödmjuk, kostbar och kysk.

Lovad vare du, min Herre för broder Eld, genom vilkan du upplyser natten åt oss. Skön är han, lekfull, mäktig och stark.

Lovad vare du, min Herre, för vår syster, moder Jord, som föder oss och bär oss och framalstrar allehanda frukter och färgrika blomster och örter.

Lovad vare du, min Herre, för dem som av kärlek till dig förlåter varandra och som tåligt bär sjukdom och lidanden. Saliga är de, när de så håller ut i din frid. Av dig, du Allrahögste, skall de mottaga livets krona.

Lovad vare du, min Herre, för vår syster den lekamliga Döden, vilken ingen levande förmår undfly. Ve dem som dör i dödssynd. Saliga de som möter döden inneslutna i din allraheligaste vilja. Dem kan den andra döden inte skada.

Lova och välsigna min Herre och tacka och tjäna honom i stor ödmjukhet. Amen.”

Mänsklig ekologi

Kort efter dess publicering förklarade påven innebörden av denna encyklika under en audiens som han höll den 21 juli 2015, där han sa: " Denna kultur av omsorg om miljön är inte bara en "grön" attityd. Det är mycket mer än så. Att ta hand om miljön innebär att följa en mänsklig ekologi. Det vill säga, vi kan inte säga att mänskligheten är här och skapelsen, miljön, är där. Ekologi är helheten. Det är detta jag försöker uttrycka i Laudato Si’: människan kan inte skiljas från resten av skapelsen; det finns en relation som är ömsesidigt inflytelserik, både miljön på personen och personen på miljön; och effekten studsar tillbaka på människan när miljön misshandlas. Av denna anledning sa jag som svar på en fråga jag fick: "Nej, det är inte en "grön" encyklika, det är en social encyklika. För i samhället, i mänsklighetens sociala liv, kan vi inte glömma att ta hand om miljön. Att ta hand om miljön är dessutom en social attityd, som socialiserar oss, i en eller annan mening — varje person kan ge det den innebörd han väljer — å andra sidan ger det oss möjlighet att välkomna skapelsen, det vi får i gåva, nämligen miljön”.