Påven på planet: "Marseilles välkomnande är en påminnelse till Europa"

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Påven Franciskus återvände till Rom på lördagskvällen efter en tvådagars apostolisk resa till Marseille. Han höll sin sedvanliga presskonferens med journalister ombord på planet och svarade på tre frågor eftersom resan var kort.

Migration

En fransk journalist påpekade att påven för 10 år sedan fördömde likgiltighet i Lampedusa och nu, tio år senare ber ni Europa visa solidaritet. Har han misslyckats?

Påven beskrev migrationsproblemet som en het potatis som man inte vet hur man ska hantera, och han upprepade sin tanke om att migranter bör välkomnas, vägledas, främjas och integreras. Om du inte kan integrera dem i ditt land, vägled dem att integreras i andra länder, men lämna dem inte i händerna på grymma människohandlare.

”Min första resa, var till Lampedusa. Saker och ting har blivit bättre. Det har de verkligen. Det finns mer medvetenhet. Då visste vi inte. Då berättade de inte sanningen för oss. Jag minns att det fanns en receptionist i Santa Marta, en etiopier, dotter till etiopier. Hon talade språket och följde min resa på TV:n. Hon såg att det var någon som förklarade, en fattig etiopier, som beskrev tortyren. Och översättaren – berättade den här damen för mig – han sa inte allt; han mildrade situationen.”

Låt oss vara mer uppmärksamma!, sa påven. Låt oss göra något…. Jag visste inte ens var Lampedusa var, men Jag hörde berättelserna: Jag läste något, och i bön hörde jag "du måste åka dit" Som om Herren skickade mig dit, på min första resa.

Dödshjälp

Nästa franska journalist frågade påven Franciskus om hans möte med president Macron. ”I morse träffade du Emmanuel Macron efter att ha uttryckt din oenighet om dödshjälp. Den franska regeringen förbereder sig för att anta en kontroversiell lag om livets slut. Kan du berätta för oss vad du sa till den franske presidenten om detta och om du tror att du kan ändra hans uppfattning.”

Påven Franciskus sa att de inte hade talat om dödshjälp i Marseille men att de hade gjort det under en privat audiens i Vatikanen.

”Jag sa tydligt min åsikt: livet är inte att leka med, varken i början eller slutet. Vi kan inte leka. Detta är min åsikt: att livet måste skyddas. Annars anammar vi en politik präglad av "ingen smärta", och en humanistisk dödshjälp.”

Påven nämnde boken Världens herre av Robert Benson:

”Det är en apokalyptisk roman som visar hur saker och ting kommer att bli i slutändan. Alla skillnader tas bort, inklusive all smärta. Dödshjälp är en av dessa saker – en mild död, eller urval före födseln. Denne författare förutsåg några av de nuvarande konflikterna.”

Vidare talade påven om hur ideologierna tar fotfäste.

”Vi bör uppmärksamma att en ideologisk kolonisering förstör människolivet….Vi kan inte leka med livet. Den här gången talade jag inte med presidenten om detta ämne, men förra gången gjorde jag det. När han kom gav jag honom min åsikt. Oavsett om det är lagen om att inte låta barnet växa i mammans mage eller lagen om dödshjälp vid sjukdom eller ålderdom, säger jag att det inte är en fråga om tro. Det är en mänsklig fråga.”

Marsielle är välkomnande

Den tredje frågan rörde Ukraina och kardinal Zuppi’s resa till Peking, och framsteg i detta uppdrag? Är påven frustrerad över att framtegen uteblivit?

Påven Franciskus sa att han känner en viss frustration, eftersom statssekretariatet gör allt de kan, och även Zuppi.

”Det ukrainska folket är ett martyrfolk; de har en mycket martyrhistoria. Det är inte första gången: på Stalins tid led de mycket, mycket; de är ett martyrfolk; vi måste hjälpa dem att lösa saker på ett så realistiskt sätt som möjligt.

I krig är det realistiska det som är möjligt, inte illusioner. Men så långt som möjligt, göra vi vad som är möjligt.”

Du har bytt ämne, varför jag skulle vilja gå tillbaka till det första ämnet, Resan.

Påven återvände i slutet av samtalet till Marseille som han beskrev som en civilisation med många kulturer och en hamn för migranter. Marseille är en möteskultur!

I gårdagens möt med olika religioner som samexisterar: muslimer, judar, kristna upplevde jag hur Marseille är en kreativ mosaik; det finns en kreativ kultur. En hamn som är ett budskap i Europa: Marseille är välkomnande. Man välkomnar och skapar en syntes utan att förneka folkens identitet. Vi måste ompröva denna fråga för de andra delarna: förmågan att välkomna.

”Vi behöver arbetskraft - Europa har behov av det. Väl genomförd migration är en rikedom. Låt oss reflektera över migrationspolitiken så att den blir mer fruktbar.”