Kanarieöarna. Migranternas brev till påven: Hjälp oss att få Europas empati

Salvatore Cernuzio översättning och redigering Katarina Agorelius

"Jag är ingen som kan begära något av Hans helighet, men om han anser det lämpligt och lägligt skulle han kunna ägna några uppmuntrande ord åt det afrikanska folket, eftersom han genom sin privilegierade ställning skulle höras över hela världen, som en stor megafon för att föra ståndpunkterna mellan Afrika och Europa närmare varandra kulturellt, främja empati och sprida den". I ett brev vädjar Mamadou Malal Diallo till påven att vara hans röst och rösten för andra afrikanska invandrare som har landat på Kanarieöarna.

Meddelandet - en sida skriven på en dator daterat den 15 januari 2024 med en underskrift med lite barnslig handstil - överlämnades i morse till påven Franciskus av chefen för Kanarieöarnas regering Fernando Clavijo Batlle, som togs emot i audiens i det apostoliska palatset. Med sig hade Clavijo vice regeringschef Manuel Domínguez González och ett följe, bland dem tre biskopar: Bernardo Álvarez, José Mazuelos och Cristóbal Déniz, som representerar kyrkan på Kanarieöarna som är starkt engagerad i migrationsfrågan med mottagningscenter och utdelning av mat och kläder.

Migranternas budskap

Audiensen varade i omkring 40 minuter och framåt slutet överlämnades två brev till påven. Ett från Mamadou, en guinean som berättar sin historia från ankomsten 2008, språkbarriären, kulturchocken och "bristen på möjligheter som finns för människor som jag", till hans nuvarande arbete som kulturförmedlare och tolk. Det andra kom från en grupp afrikanska migranter, några av dem även minderåriga, som bor i El Hierro, den så kallade Isla del Meridiano, det vill säga den minsta ön i hela skärgården. Den ön har har blivit en ankomstplats för dem som möter den farliga" vägen över Atlanten "och som på sina stränder ser ett kontinuerligt flöde av landstigningar: över 1 100, i oktober, på bara 48 timmar; 650 förra lördagen".

Överbelastade, men villiga att välkomna

Ett verkligt drama för ett land och en befolkning som säger sig vara "överbelastat" men som ändå är villigt att visa välkomnande, solidaritet och handlingskraft mot människor som flyr från hunger, törst och död. Detta är vad ungdomarna själva skriver i brevet där de berättar att de tvingats lämna hem och familj, som de skriver saknar mycket. "Det var inte lätt att lämna dem, men vi är i fara där. Vi kan inte studera, det finns inget arbete för att försörja familjen, det är mycket svårt att fortsätta där tvivla på en framtid", skriver de och avslutar med stora bokstäver ett "HJÄRTLIGT TACK" till folket i El Hierro "som stöder oss, hjälper oss och uppmuntrar oss att fortsätta kämpa för att uppfylla våra drömmar. Vi vill kunna studera och sedan, när vi blir äldre, arbeta för att hjälpa våra familjer".

Samarbete och utveckling för Afrika

Regeringschefen rapporterade allt detta till påven, som lyssnade mycket uppmärksamt och var intresserad och starkt berörd av situationen, vilket Clavijo själv berättade för en grupp journalister som mötte upp på Petersplatsen direkt efter mötet i det apostoliska palatset. "Vice regeringschef och jag hade möjlighet att tala om att problemet med migration från Afrika kan lösas i Afrika och att vi behöver samarbete och utvecklingspolitik", förklarade han och försäkrade om att "mänskligheten" aldrig förloras - det vill säga medvetenheten "om att det finns människor som försöker fly från hunger, död och elände, och att folket på Kanarieöarna också en gång var migranter".

Påvens stöd

Clavijo berättade att påven Franciskus - som redan i ett brev den 20 november tackade de kanariska biskoparna och alla invånare "för att ni öppnat era hjärtans dörrar för dem som lider" - "inte bara har uppmärksammat det kanariska folkets solidaritet och engagemang för de svagaste och mest utsatta, utan också har sagt att han ber för att problemet ska lösas".

Behov av samarbete

"Ensamma kan vi inte hantera en situation som denna", sa vice regeringschef Domínguez. "Vi är extremt utmattade, vi gör allt vi kan för att hjälpa dem, det finns en solidaritet". Clavijo berättade att öarnas ledare hoppas att dagens besök hos påven kan "hjälpa EU-institutionerna, den spanska regeringen och de andra europeiska länderna att bli medvetna om Afrikas verklighet, en kontinent som med torka, krig och politisk instabilitet är ett problem som vi antingen måste arbeta seriöst med genom samarbete eller så kommer det att fortsätta under en lång tid".

Dramat med ensamkommande barn

Påven Franciskus själv, berättade de kanariska ledarna för reportrarna, sa till dem "att det är viktigt och nödvändigt att vara medveten om att utvecklingspolitik måste tillämpas i Afrika för att förhindra att människor måste fly i sökandet efter en bättre framtid. Han kommer att be för detta och vi kommer att vara honom evigt tacksamma". Påven, sa de, - som alltid uppmanar till att inte stänga dörrarna men att samtidigt utvärdera hållbarheten i varje ankomstland - "var väl medveten om vad vi har utsatts för i vår region" när det gäller frågan om ensamkommande minderåriga. Ett av de allvarligaste problemen på Kanarieöarna just nu, med tanke på det växande antalet som "gör det nästan omöjligt att garantera deras rätt till integration, barndom och livsprojekt". "Det var en stor överraskning att påven var så uppmärksam på en så speciell fråga som vår", berättade han.

Inbjudan till besök på Kanarieöarna

Som gåva överlämnade delegationen bland annat en kopia av en påvlig bulla från 1462 som bemyndigade biskopen på Kanarieöarna att bannlysa alla som förslavar ursprungsbefolkningen, guancherna. Regeringschefen uttryckte slutligen önskan om påvens besök på Kanarieöarna: "Vi har bjudit in honom och hoppas att han kan komma. Jag har också bett biskoparna att göra detsamma".