Patriark Pizzaballa: Jag har talat med påven om hur förloppet i Mellanöstern ska stoppas

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Den latinske patriarken av Jerusalem kardinal Pierbattista Pizzaballa deltog i invigningen av det akademiska året vid universitet Cattolica i Rom den 15 januari och berättade då för journalisterna att han hade talat med påven om situationen i det Heliga landet.

Samma morgon hade han deltagit i den påvliga audiensen för Studium Biblicum Franciscanum - som med anledning av sitt 100-årsfirande har möten i Rom - och där fått tillfälle redogöra för påven om läget och möjliga framtidsperspektiv för det Heliga landet.

Jordanien - en referenspunkt

Kardinal Pizzaballa besökte Jordanien under förra veckan och förklarade för journalisterna att trots att det landets situation är komplicerad, är det ”det enda land som är stabilt ur såväl politisk som humanitär synvinkel för den palestinska befolkningen, särskilt för Gaza". Han sa att då det handlar om humanitär hjälp till Gaza är adressen det jordanska kungahuset. Patriarken rapporterade om samtal med kung Abdallah, regeringen och de olika institutionerna för att se om de kan hålla kommunikationskanalerna levande med Gaza och den lilla myndighet som finns kvar där.

Jordanien är för närvarande därför "den mest stabila referenspunkten", sa kardinalen men försäkrade att de även finns lite samarbete med humanitära organisationer och med Egypten. ”Vi måste insistera", betonade han, för att "diplomati, politik är den enda möjligheten vi har för att inte lämna utrymme bara för vapen".

Hitta kommunikationskanaler mellan Israel och Hamas

Naturligtvis är det inte lätt att hitta en lösning på konflikten i det Heliga landet, betonade kardinalen:

"Vi måste tänka i etapper, det kommer inte att finnas någon omedelbar lösning. Det som är viktigt nu är att hitta kommunikationskanaler mellan de två sidorna. Mellan Israel och Hamas. Det är tydligt", tillade han, "att de inte talar direkt till varandra, men man måste hitta kanaler för att finna möjliga lösningar, först och främst frigivandet av gisslan, å ena sidan, och en vapenvila å andra sidan, och att få till stånd ett minimum av normalitet så långt man kan tala om normalitet i Gaza". Den katolska kyrkan, och alla institutioner, "kan engagera sig i detta", underströk han.

Tät kontakt med församlingen i Gaza

Vad gäller den lokala kyrkan, förklarade han som svar på journalisternas frågor, att kontakterna med den Heliga familjens församling i Gaza är kontinuerliga och att påvens telefonsamtal med församlingsprästen och vice församlingsprästen också är frekventa.

"Församlingen ligger i den norra delen där man var tvungen att evakuera, där tunga militära operationer nu nästan inte längre pågår. Situationen är förhållandevis lugnare", berättade kardinalen. "De militära operationerna har flyttats längre söderut, men det är fortfarande ett område där det inte finns något - inga hus, inget vatten, ingen elektricitet… ingenting. Det råder extrem fattigdom och utan några institutionella referenspunkter". "Församlingen ligger i norr, som var tvungen att evakueras, där tunga militära operationer nästan inte längre äger rum. Situationen är relativt sett lugnare", informerade kardinalen. "De militära operationerna har flyttats längre söderut, men det är fortfarande ett område där det inte finns någonting: det finns inga hus, det finns inget vatten, det finns ingen elektricitet, det finns ingenting. Det är en situation med extrem fattigdom och utan ens institutionella referenser".

Kristna delar andras svårigheter

Kristna "befinner sig i samma situation som alla andra” och ”är inte ett separat folk", sa Pizzaballa. "Det är tungt att vara en liten minoritet" men "det som händer med de kristna är lite av ett lackmustest på de svårigheter som hela befolkningen upplever, till och med på såren inom befolkningen själv". "Det är inte lätt, inte ens för kristna, att befinna sig i en situation med stora splittringar där alla uppmanas att vara lite 'värvade' till den ena eller den andra ståndpunkten", påpekade kardinalen.

Dialogen fortsätter

Slutligen uttryckte han förhoppningen om att det ska vara allas önskan att "finna ett sätt att göra ett avslut eller åtminstone att ändra händelsernas riktning". "Jag tror", tillade han, "att vi måste arbeta för detta på ett sätt som inte är alltför offentligt, eftersom saker och ting annars inte fungerar. Jag vet att det pågår dialoger just för att försöka se hur vi kan stoppa den här situationen".