Påven i Venedig: "Konsten är en tillflyktsort för mänskligheten"
Charlotta Smeds – Vatikanstaten
"Världen behöver artister." Detta var påven Franciskus budskap på söndagsmorgonen när han träffade en grupp konstnärer vars verk Heliga stolen ställer ut i sin paviljong på Venedigs konstbiennal.
Påven talade till dem i kyrkan La Maddalena i Giudeccas kvinnofängelse och kallade konstnärerna sanna visionärer som kan se bortom vår världs gränser. "Jag tackar er för de ni är och vad ni gör"
Ingen människa är främling
"Bland er känner jag mig inte som en främling," sa han, "jag känner mig hemma."
Påven noterade att denna känsla "gäller varje människa", eftersom "konst verkar som "tillflyktsort", en plats som "inte lyder under våld och diskriminering utan som skapar former av mänsklig tillhörighet som kan erkänna, skydda och omfamna alla”, med utgångspunkt från de minsta i samhället.
Påve Franciskus erinrade om att Gamla testamentet etablerade "tillflyktsorter" för att erbjuda förövare asyl och skydd dem från hämnd tills deras fall gick till rättegång, och han bjöd in konstnärer att föreställa sig platser "som ännu inte finns på kartan" på vilka ingen människa anses vara en främling."
”Det skulle vara viktigt om de olika konstnärliga språken kunde etablera sig överallt som ett slags nätverk av tillflyktsorter, som samarbetar för att befria världen från de meningslösa och tomma kontrasterna som försöker vinna mark i rasism, främlingsfientlighet, ojämlikhet, ekologisk obalans och i "rädslan för de fattiga".
"Bakom dessa kontraster," konstaterade påven Franciskus, "finns alltid någons vägran; själviskheten som får oss att fungera som ensamma öar snarare än kollaborativa skärgårdar.”
Konst formar kontemplation
Påven Franciskus begrundade sedan titeln som valts för den heliga stolens paviljong på konstbiennalen i Venedig, "Med mina ögon".
”Vi behöver alla begrundas och våga begrunda oss själva”, sa han, och Jesus lär oss att göra det: ”Han ser på alla med intensiteten i någon som älskar men inte dömer, men som vet hur man är nära, och uppmuntrar.”
Konsten, konstaterade påven, formar oss i detta perspektiv. "Den är inte besittande eller objektifierande, varken likgiltig eller ytlig, den formar vår kontemplativa blick."
"Konstnärer är en del av världen men kallas att gå bortom den."
Värdera det unika med kvinnor
Som avslutning sa påven Franciskus att förhoppningsvis kan den samtida konsten hjälpa oss att värdera kvinnornas bidrag till mänskligheten.
"Det finns glädjeämnen och lidanden som förenas i kvinnorna på ett unikt sätt, och som vi måste lyssna på dem eftersom de har något viktigt att lära oss", sa han och citerade bland annat kända kvinnliga artister som Frida Khalo, syster Mary Corita Kent och Louise Bourgeois.
Påven Franciskus avslutade sitt tal med att inbjuda de närvarande att i sitt hjärta ställa frågan Jesus ställde till folkmassan om Johannes Döparen: ” Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Nej. Vad gick ni då ut för att se? (Mt 11:7-8). Den frågan, sa han, "driver oss mot framtiden."