Påven Franciskus uppmanar unga till glädje och äkthet

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Lyssna på de unga, följ dem i deras dagliga liv, med en själavård som består av ”små steg”, ”ord” och ”enkla gester”, av ”stunder av firande och bön i gemenskap”, och sedan inte utnyttja dem ”för att genomföra idéer som redan har beslutats av andra eller som inte riktigt svarar mot deras behov”. Detta är de rekommendationer som påven Franciskus riktade till dem som de senaste dagarna har deltagit i den internationella pastorala ungdomskongressen, som organiserats av Dikasteriet för lekmän, familj och livet. De unga måste göras ansvariga, involveras i dialog, i planering av aktiviteter, i beslut, betonade påven. De måste få känna att de är en aktiv och fullvärdig del av kyrkans liv, och framför allt att de själva först och främst som förkunnar evangeliet för sina jämnåriga."

Ungdomsjubileet och VUD

Påven tänker på Ungdomsjubileet i juli 2025 Världsungdomsdagen i Seoul planerad till tre år senare och uttrycker hopp om att dessa två universella betydande händelser ska "hjälpa många unga, även dem som vanligtvis inte går i kyrkan, att möta Jesus".

Helighet i vardagen

Påven uppmanar sina unga gäster att vara uppmärksamma på det dagliga livet, på arbetet med ”små steg, små tal, enkla ord och handlingar, vardagliga beslut”. Enligt påven, som snart kommer att helgonförklara Carlo Acutis som dog 206 endast 15 år gammal, berör dessa mindre synliga upplevelser djupt hjärtat och bär bestående frukt över tid. ”Inte för att göra reklam för mina skrifter, men läs Gaudete et exsultate!”, tillade påven och hänvisade till sin apostoliska uppmaning från 2018 om helighet i vardagslivet.

Urskiljning

Påven lyfte också fram den andliga urskiljningen, som han menade att pastoralarbetare - präster och ordensfolk, kateketer och ungdomar själva som arbetar med andra ungdomar - måste vara de första att lära sig. ”Urskiljning”, sa påven, ”är en konst som inte kan improviseras utan måste fördjupas, upplevas och levas.” ”För en ung person”, betonade han, ”är det att hitta en skatt att hitta någon som är kapabel till urskiljning. På trons resa och i upptäckten av sin kallelse hjälper en klok guide till att undvika många misstag, mycket naivitet, många ögonblick av förvirring och 'förlamning'.” Påven sa att urskiljningen måste vara synodal, personlig och inriktad på sanningen.

Medföljande

Den måste vara synodal, eftersom individualismen idag är förhärskande, sa påven. När man kategoriserar allt enligt kriterierna ”jag gillar/ jag gillar inte” är det en ”obehaglig individualism”. ”I urskiljningens praktik placerar kyrkan bröder och systrar i tron vid vår sida för att vi ska gå en väg tillsammans, inte ensamma, och vår inre mognad blir mycket rikare.” Samtidigt är urskiljning personlig. ”I vår värld är allt standardiserat och homogeniserat. Unga personer måste däremot åtföljas en efter en. Var och en är unik och oersättlig. Var och en förtjänar att bli lyssnad på, förstådd och få råd i enlighet med sin ålder och sin mänskliga och andliga mognad.”

Äkthet

Slutligen påminde påven sina åhörare om att urskiljning är inriktad på sanningen.

”I ett samhälle som förgiftas av falska nyheter där personliga profiler ofta skräddarsys eller förfalskas, där människor skapar alternativa identiteter, representerar urskiljning för unga människor en väg till äkthet: ett sätt att komma ut ur artificiella identiteter och upptäcka sin sanna identitet. Urskiljning handlar om att vara ”verklig”: inför sig själv, inför andra och inför Gud.”

Påven Franciskus avslutade sitt tal med att betona vikten av att fortsätta att lyssna på de unga. Detta bör, sa han, vara ett ”verkligt lyssnande”, inte ”halvhjärtat” eller bara ”ett spel för gallerierna”.  ”Ungdomar bör ges inflytande, involveras i dialog, i planering av aktiviteter och i beslut”, betonade han. ”De bör få känna att de är en aktiv och fullvärdig del av kyrkans liv”.