Påvens audiens: Ödmjukheten är avgörande i det kristna livet
Vatican News
Påven Franciskus förklarade hur ödmjukhet är nyckeln till ett kristet liv och hjälper till att skapa fred i världen och harmoni i kyrkan. Ödmjukhet var temat för hans trosundervisningen vid den allmänna audiensen som hölls på Petersplatsen och avslutade hans serie katekeser om dygderna och lasterna. Påven illustrerade hur ödmjukhet ligger till grund för det kristna livet när vi "erkänner att vi är Guds varelser och strävar efter att leva därefter."
Återställande genom ödmjukhet
Ödmjukhet är "den stora motsatsen till en av de mest dödliga av synder, nämligen arrogans", började påven, och medan högmod och arrogans får oss att tro att vi är större än vi är, "leder ödmjukhet allt till sin rätta dimension: vi är underbara varelser, men vi är begränsade, med kvaliteter och brister." Påven påminde om hur Bibeln påminner oss om att "vi är stoft, och till stoft skall vi återvända", och vi måste vara på vakt mot faran "allmaktens delirium" som ofta kan uppstå i det mänskliga hjärtat.
Att bryta sig loss från arrogans
När vi betraktar en stjärnhimmel, kan mysteriet och storheten i skapelsen, hjälpa oss att befria oss från arrogans, fortsatte påven, eftersom vi kan bli överväldigade av vördnad och förundran över skönheten i Guds skapelse, som psalmisten säger: "När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom?" (8:4-5).
Påven påminde om hur Jesus i saligprisningarna börjar med de de fattiga i anden: "Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket" (Mt 5:3), följt av de som sörjer, de ödmjuka, barmhärtiga, renhjärtade, rättfärdiga – alla utgår från en "inre känsla av litenhet".
Följ Jesus och Maria
Jungfru Marias liv genomsyras av hennes ödmjukhet, inte bara sedd i hennes glädjefulla accepterande av Herrens vilja, utan också i omsorgen om sin kusin Elisabeth, förklarade påven. Vi ser hennes ödmjukhet i hennes uthållighet under korset och hennes bedjande närvaro bland apostlarna i övre rummet, medan de väntade på den Helige Andes utgjutelse, tillade han.
Må hennes förebild och kraftfulla förbön hjälpa oss att övervinna våra frestelser att falla för högmod och arrogans, och att ödmjukt följa i Jesu fotspår och att vittna om glädjen och friden i hans kungarike.
Avslutningsvis betonade påven att ödmjukhet ger fred i världen och i kyrkan, och där den saknas föds krig, oenighet och splittring. Han sa att Gud har gett oss Jesus och Maria som förebilder i ödmjukhet för vår frälsning och glädje, "och ödmjukhet är just vägen, vägen till frälsning."