Heliga landet. Påven minns 8 juni fredsmötet med Peres och Abbas
Salvatore Cernuzio - Vatikanstaten översättning och redigering Katarina Agorelius
Samma plats, samma datum, men ett helt förkrossande och förödande scenario jämfört med för tio år sedan. Nästa vecka, lördagen den 8 juni kl. 9.30, kommer påven Franciskus att bege sig till Vatikanträdgårdarna för att uppmärksamma det som många minns som en av de mest betydelsefulla fredsgesterna under hans pontifikat - mötet med Israels framlidne president Shimon Peres och Mahmoud Abbas, president i staten Palestina för att tillsammans be för fred i Mellanöstern. Närvarande vid mötet, som följde på påvens resa till Jerusalem, var också patriarken Bartholomeus I, ekumenisk patriark av Konstantinopel, och en representation av kristna, judar och muslimer från det Heliga landet, som alla deltog i interreligiösa bönestunder och i ceremonin då ett olivträd planterades. Och just på den plats där trädet planterades, inte långt från Vetenskapsakademins säte, kommer en minnesstund för denna händelse att hållas den 8 juni i denna svåra och oroväckande tid med krig mellan israeler och palestinier - detta bekräftar chefen för Heliga stolens presstjänst Matteo Bruni.
Modet att skapa fred
Inför minnesstunden är de ord som Franciskus uttalade för tio år sedan av profetisk betydelse: ”Ja till att respektera överenskommelser och nej till provokationer. Att skapa fred kräver mod”. Just ordet ”mod” var det som förekom flest gånger i hans tal inför de två israeliska och palestinska ledarna, med vilka Petri efterträdare bad en bön till Gud: ”Hjälp oss Du! Ge oss Din frid, lär oss frid, led oss till frid. Öppna våra ögon och våra hjärtan och ge oss modet att säga: 'Aldrig mer krig!'”. Sedan omfamningar mellan påven och Peres, som sa att fred kräver uppoffringar och kompromisser, och Abu Mazen, som starkt bad om ”frihet för staten Palestina”.
Judars, kristnas och muslimers böner
Mötet, som hölls enligt påven Franciskus starka önskan, var uppdelat i tre moment, var och en ägnad åt bön av en av de tre religiösa samfunden, i kronologisk ordning: judisk, reciterad av en rabbin; kristen, med den dåvarande latinska patriarken av Jerusalem, Fouad Twal, som läste Johannes Paulus II:s ord; och muslimsk, med en åkallan till Allah på arabiska. Därefter följdehandskakningar, fredsgester, tal av påven, Bartholomeus och de två presidenterna, som innan det offentliga evenemanget hade tagits emot av påven i Santa Marta-huset.
Uppmaning till fred
Den dagen tändes så många förhoppningar, som släcktes några veckor senare när en ny konflikt bröt ut, med räder, angrepp och explosioner, som bland annat ledde till att hundratusen personer tvingades fly. Sedan 2015, rädslan för en ny intifada på grund av en ny rad sammanstötningar, som intensifierades på grund av misslyckandet med nya fredssamtal och orsakade fler dödsoffer. Och så fortsatte det genom åren, med omväxlande spänningar och vapenvilor, fram till den 7 oktober 2023, dagen då avgrunden öppnade sig igen och inför vilken det är angeläget med en gemensam bön för att freden ska återvända till Jesu land.
