Påvens Angelus: Njut av Guds mirakel i vardagen

Charlotta Smeds - Vatikanstaten

”Njut varje dag av Guds nåds mirakel...” Påven Franciskus gav denna tröstande rekommendation under sin Angelusbön på Peterslatsen, när han utgick från söndagens evangelieläsning som berättar om miraklet med bröden och fiskarna.

Påven påpekade att huvudpersonerna i episoden utförde tre gester som Jesus skulle komma att upprepa vid den sista måltiden, nämligen att offra, tacka och dela. Och innan han reflekterade över var och en, påminde påven om att alla handlingar utförs i firandet av eukaristin.

Offra, tacka och dela

Vad gäller ”offret” sa påven att det innebär att vi erkänner att vi har något gott att ge och att vi svarar med ”vårt ja”, även om det vi har är för lite, jämfört med vad som behövs”.

Han påpekade att det betonas under mässan när prästen offrar brödet och vinet på altaret och varje person offrar sig själv, sitt eget liv.

Även om det är en gest ”som kan verka liten när vi tänker på mänsklighetens enorma behov, precis som de fem bröden och två fiskarna, inför en folkmassa på tusentals människor”, noterade påven, ”gör Gud det största miraklet, nämligen att Herren gör sig själv närvarande bland oss, för världens frälsning.

Vår svaga kärlek

Påven vände sig sedan till gesten att ”tacka” och sa att vi måste glädjas över hur Gud har välsignat oss.

”Vi kan ödmjukt och med glädje säga till Herren: ’Allt jag har är en gåva från dig, och för att tacka dig kan jag bara ge tillbaka till dig vad du gav mig först, tillsammans med din Son Jesus, och lägga till vad jag kan: 'min svaga kärlek'.”

Påven insåg att detta markerar ”välsignelsens ögonblick”, med vilken vi lovprisar Gud för hans godhet, ”medan han helgar, viger och mångfaldigar d våra bräckliga ansträngningars ’två kopparmynt’”.

Slutligen vände sig påven till den tredje gesten ”att dela” och påminde om att under mässan, att det, när vi tillsammans närmar oss altaret för att ta emot Kristi kropp och blod, ”är frukten av allas gåvor som av Herren förvandlas till mat för alla”.

Detta, sa påven, ”är ett vackert ögonblick”, som lär oss ”att leva varje kärleksgest som en nådegåva, både för dem som ger och dem som tar emot, ett tillfälle att växa tillsammans som bröder och systrar, alltmer förenade i kärlek”.

Några frågor att fundera över

Med detta i åtanke uppmanade påven Franciskus de troende att tillsammans med honom ställa sig några frågor.

”Tror jag verkligen att jag genom Guds nåd har något unikt att ge till mina bröder och systrar”, frågade han, ’eller känner jag mig anonym som ’en bland många'?”

”Är jag också tacksam mot Herren”, fortsatte han, ”för de gåvor med vilka han ständigt manifesterar sin kärlek?”

Och slutligen, frågade påven, ”delar jag med mig till andra i stundens möte och i ömsesidigt berikande?”

Påven Franciskus avslutade med att be saliga Guds Moder hjälpa oss att leva varje eukaristisk högtid med tro och att varje dag känna igen och ”smaka” på Guds nåds ”mirakel”.