Påven: ”Libanon måste förbli ett fredsprojekt”

Vatican News

När påven Franciskus hälsade på den 30 personer stora delegationen i konsistoriesalen på måndagen uttryckte han sin närhet till de libanesiska familjerna och sa att han fortsätter att be för dem och delar deras sorg.

”Jag fortsätter att hålla er och era nära och kära i mina böner, och jag förenar mina tårar med era egna.”

Sanning och rättvisa

Explosionen i Beirut, som orsakades av en detonation av en stor mängd högexplosivt material som hade förvarats felaktigt i ett lager i stadens hamn, dödade över 200 människor, skadade tusentals och orsakade omfattande skador på byggnader och infrastruktur i hela den libanesiska huvudstaden.

Katastrofen lyfte fram frågor om korruption, vanskötsel och försumlighet inom den libanesiska regeringen. Utredningar av händelsen avslöjade brister på flera nivåer i regeringen och hos hamnmyndigheterna, vilket bidrog till den pågående politiska och sociala oron i Libanon.

I sitt tal uttryckte påven Franciskus sitt stöd till de libanesiska familjerna i deras pågående strävan efter sanning och rättvisa som, vilket han medgav, fortsätter att hindras av ”motsatta krafter och intressen”.  ”Det libanesiska folket, och framför allt ni, har rätt till ord och handlingar som visar på ansvar och öppenhet”, sa han.

Påven reflekterade också över det bredare lidandet i regionen, där det pågående kriget mellan Israel och Hamas är farligt nära ett fullskaligt regionalt krig, och upprepade att krig är ett misslyckande för politiken och mänskligheten.

Han vädjade än en gång om fred i Mellanöstern och betonade Libanons unika roll som ett land med olika samhällen som lever tillsammans i harmoni ”där olika religioner och konfessioner möter varandra i en anda av broderskap”. ”Libanon är, och måste förbli, ett projekt för fred”, betonade påven.

Kyrkans fortsatta stöd

Påven Franciskus försäkrade familjerna om kyrkans kontinuerliga stöd, både i bön och genom konkret välgörenhet. ”Ni är inte ensamma, och vi kommer aldrig att överge er”, sa han.

Avslutningsvis tackade påven de libanesiska familjerna för deras tro och styrka och liknade den med värdigheten och ädelheten hos cederträdet, som är Libanons symbol, och anförtrodde dem åt Jungfru Marias omsorg.

”Cederträden inbjuder oss att lyfta blicken högt, mot himlen, mot Gud, som är vårt hopp, ett hopp som inte sviker.”